HÄSSELBY lördagen den 21 januari 2012
För tio år sedan mördades Fadime Sahindal. Hon mördades av familjemedlemmar. Det enda skälet var, att hon ville kunna välja sin egen väg i livet.
I familjen skall man känna trygghet och omtanke, inte otrygghet och förtryck.
Varje förtryck är värt att bekämpa. Varje förtryck som går så långt att det dödar dem som inte vill vara med, är oacceptabelt.
HÄSSELBY lördagen den 14 januari 2012
Lena Andersson på DN är värd all heder för sin ledarartikel idag, som tar upp problemet med så kallat ”hedersrelaterat” våld. Problemet är, precis som Andersson skriver, större än själva våldet. Våldet kommer bara när ”hedersreglerna” inte följs.
Jag tycker att det vore intressant, att någon gång få se någon verkligen försvara ”hederskulturen”. För sådant förekommer ju fortfarande, och ändå fördöms det av alla som hörs i debatten. Det finns ju egentligen inget hedervärt i beteendet (det är därför jag skriver det inom citationstecken). Nu tror jag inte att någon kan försvara detta med några vettiga argument, men just därför vore det desto mer intressant att få läsa det.
HÄSSELBY lördagen den 15 oktober 2011
De sista två veckorna har mycket av det politiska samtalet rört sig kring personfrågor snarare än sakpolitik. Det är alltid lite synd när så blir fallet. Man kommer ifrån syftet med den politiska verksamheten.
I fokus har ju socialdemokraternas ledare Håkan Juholt varit, med de felaktiga bostadsstöd som han har kvitterat ut från riksdagen. Jag har inte riktigt velat skriva om saken så länge man inte visste utgången av affären. Trots att många anser att Juholt skall avgå, kommer han att stanna kvar på sin post, meddelades det igår.
Reglerna som styr riksdagsledamöternas ersättningar för dubbelt boende finns bland riksdagens egna regler. I SvD igår framstod det som om reglerna hade ändrats retroaktivt, men så är inte fallet. Vad som hade ändrats var bara hur reglerna kortfattat beskrevs på riksdagens hemsida. Slarvigt beskrivet av tidningen, anser jag.
Jag förstår egentligen inte varför riksdagsledamöter skall ha en särskild ersättning för dubbelt boende genom riksdagsadministrationen. Många bor långt från Stockholm, men det är ingen ursäkt. Riksdagsledamöter har ingen dålig lön och de har samma möjlighet som andra att göra avdrag för dubbelt boende i sin självdeklaration.
HÄSSELBY fredagen den 5 augusti 2011
På väg hem idag såg jag en motorbåt som hade en Jolly Roger-flagga i aktern, alltså den traditionella symbolen för sjörövare. Strax bakom den låg en annan motorbåt som hade en tretungad svensk flagga.
Av båtarnas utseende att döma samt det faktum att båda båtarna rörde sig sakta mitt inne i Stockholm, tror jag inte att någon av dem var vad de utgav sig för att vara. Det jag bevittnade var alltså inte svenska flottan på jakt efter pirater utan två fritidsbåtar som nog egentligen inte hade något med varandra att göra. Troligen hade ägarna till båda båtarna utrustat sina båtar med flaggor som de använde på skoj.
Jag gillar själv humor och bland det roligaste jag vet är vardagliga föremål på oväntade men fyndiga platser. Den situation jag nu har beskrivit tyckte jag dock inte var särskilt rolig.
Svenska flottan har i nutid jagat sjörövare i skarpt läge utanför Somalias kust. Att använda Jolly Roger är ett hån mot dem som utsätts för verklighetens sjörövare och att flagga tretungat fast man inte tillhör örlogsflottan kan betraktas som föregivande av allmän ställning.
HÄSSELBY torsdagen den 28 juli 2011
En ung fotbollssupporter har blivit portad från all elitfotboll sedan han stal en flagga från motståndarlagets supportrar vid en match. Det kanske framstår som ett hårt straff, men å andra sidan är det inte en liten sak att stjäla motståndarnas symbol.
Det framgår i och för sig inte av de mycket knapphändiga artiklarna i Borås tidning och Sportbladet, vilken flagga pojken hade tagit och vad han gjorde med flaggan sedan han hade tagit den. Om han smutsade ned den, rev sönder den eller på annat sätt förnedrade den, så förnedrade han därmed motståndarlaget på ett osportsligt sätt som inte hör hemma i civiliserade sammanhang. Förstår man inte det, har man missförstått något grundläggande och borde hålla sig långt ifrån motståndarlagets flaggor, maskotar och andra symboler.
HÄSSELBY torsdagen den 30 juni 2011
Jag läser i Svenska Dagbladet om mordhotet mot tidningens ledarskribent Per Gudmundson. Det är inte särskilt trevligt att sådant skall kunna hända i ett fritt och öppet land som Sverige.
Hotet publicerades i satirtidningen Galago, varför polisanmälan om olaga hot kom att lämnas vidare till justitiekanslern (JK), som utreder misstankar om sådant i tryckta media (eftersom det då handlar om misstänkt tryckfrihetsbrott). Utredningen lades dock ner, eftersom hotet hade uttryckts som satir, vilket JK anser är tillåtligt.
I princip skulle JK kunna ha rätt. Jag har varken läst det aktuella numret av Galago eller JK:s beslut.
Jag tycker också rent allmänt, att det som inte är värt att skämta om inte heller är värt att ta på allvar.
Med det sagt, vill jag dock framhålla, att ett mordhot inte är småsaker. Det är en allvarlig sak. Satir och skämt må vara tillåtet, men det handlar också om hur det framförs. Man kan skämta om allt, men inte hur som helst. Hot kan vara farligt i sig, eftersom de kan leda till oro och psykiska problem hos personer som drabbas. Mord är enligt lagen och det allmänna rättsmedvetandet bland de grövsta brott som finns.
HÄSSELBY tisdagen den 28 juni 2011
En artikel i Svenska Dagbladet idag tar upp frågan om hur riksdagens ledamöter klär sig när de skall till kammaren. Det finns visst en klädkod i riksdagen, men den följs inte så noga av alla ledamöter.
Det påpekas i många kommentarer till artikeln, att skälet till att man skall klä sig på ett visst sätt handlar om respekt för riksdagen som institution eller för demokratin och de väljare som har valt en. Möjligen är det så, men det är inte det främsta skälet, tycker jag. Kläder handlar om lämplighet.
I riksdagen är det lämpligt att man klär sig i kostym. På samma sätt är det lämpligt att en arbetare i tung industri har skyddande kläder på jobbet och att en soldat har fältuniform när han är ute i terrängen. Man bär inte skoteroverall på badstranden och man bär mer än badbyxor när man kör snöskoter. Någon kanske tycker att de exempel jag tar upp är extrema och inte är jämförbara med riksdagen, men min poäng är just att principen är densamma, även om den kanske är mindre tydlig i riksdagens kammare än på en plats där naturens element gör sig mer påminda.
Kläder skall väljas efter tillfället, för att det är lämpligt så. Respekten visar man snarare med sitt beteende. Som riksdagsman Jonas Sjöstedt (v) skriver, värderingarna visar man med vad man säger, inte med hur man klär sig.
Får man inte klä sig som man vill? Jo, visst får man det. Inom de ramar som lämpligheten ställer, finns det vida möjligheter och den som har känsla för stil kan variera sin klädsel i det oändliga och ändå alltid passa in. Och den som inte är så bra på att själv kombinera sin garderob kan göra som jag: fråga någon om råd.
HÄSSELBY söndagen den 5 juni 2011
Morgondagen är helgdag i Sverige, eftersom det är vår nationaldag tillika svenska flaggans dag.
Dagen firas till minne av att riksföreståndaren Gustaf Eriksson valdes till kung den dagen år 1523. Gustaf Eriksson tillhörde den ätt som så småningom kom att kallas Vasa, efter den vase som fanns i ättens heraldiska vapen. Sveriges historia sträcker sig flera århundraden längre tillbaka, men kungavalet 1523 är en händelse som kan sägas inleda den nya tidens historia för Sveriges del. Det är också under den därmed inledda Vasatiden, som vi har våra första historiska belägg för en svensk flagga i form av en blå duk med gult kors. Vasen förekommer än idag i Sveriges officiella heraldik genom att Vasavapnet sedan 1818 åter ingår i riksvapnet.
I Sverige bor många människor med ursprung från andra länder, somliga har själva kommit hit, andra har det utländska ursprunget flera generationer tillbaka. Många använder ofta använder sina tidigare hemländers flaggor även här i Sverige. Det är vackert och riktigt trevligt. På allmänna flaggdagar, som nationaldagen, ersätts de alla lika naturligt med vår gemensamma svenska flagga.
Sverige har en välkomnande kultur. Vår nationalsång hyllar friheten och naturen. Det är något som alla kan stå upp för. Texten skrevs på 1800-talet av juristen och folkminnesforskaren Richard Dybeck till musiken av en gammal folkmelodi. Dess status som nationalsång har aldrig fastställts formellt utan grundar sig på hävd och sed.
Läs gärna också inlägg från Birgitta Holm och i Svenska Dagbladet.
HÄSSELBY fredagen den 29 april 2011
En hundägare i Växjö har fått rätt mot några grannar, enligt referat i SvD och DN samt mer på Djuristbloggen. Grannarna ville att myndigheterna skulle ålägga henne förbud att ha sina hundar ute på tomten mer än en viss tid per dag, eftersom de skällde så mycket.
Jag vet inte hur mycket hundarna skäller i det aktuella ärendet, men i princip verkar det rimligt att inte använda offentliga förbud för att sätta stopp för hundskall. Å andra sidan måste en hundägare tänka på sina grannar och se till att hundarna inte stör. Hundarna måste uppfostras. Det handlar om vanligt hyfs och god grannsämja.
RSS-kanal