Inlägg taggade med ‘USA’

Det viktigaste i amerikansk politik?

söndag, februari 5th, 2012

HÄSSELBY söndagen den 5 februari 2012

Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter rapporterar att några amerikanska presidentkandidater har använt musik i sina kampanjer utan lov av upphovsrättshavarna. Det är slarvigt av dem, särskild som samma sak uppmärksammades även inför det förra presidentvalet i USA.

Å andra sidan, finns det inte viktigare saker att rapportera om presidentvalet i USA?

För tio år sedan idag…

söndag, september 11th, 2011

HÄSSELBY söndagen den 11 september 2011

Mycket har hänt sedan dess, men jag minns var jag var och vad jag gjorde när nyheten om terrordåden i New York kom till min kännedom.

Jag var på en konferens med mitt dåvarande jobb och vi var faktiskt i det som heter World Trade Center i Stockholm, en kontors- och konferensanläggning intill Stockholms Centralstation. En kollega fick ett telefonsamtal och svarade i en kort paus av konferensen. Han fick veta att ett flygplan hade flugit in i World Trade Center och sade något i stil med ”men det är ju där jag är”. Nej, det handlade om World Trade Center i New York. Han berättade för oss andra, men vi trodde alla att det var en hemsk olycka. Ingen av oss kunde tro att någon medvetet skulle utföra ett dåd av det slaget. Så vi fortsatte med konferensen.

En stund senare avslutade vi konferensen och när vi kom ut i lobbyn stod TV-apparaterna på med CNN. Då fick vi se vad som verkligen hade hänt och att det faktiskt verkade ha gjorts medvetet samt att det inte bara var ett flygplan utan flera. Helt ofattbart.

USA:s president George W. Bush höll så småningom ett tal och sade ”freedom will be defended”. Det gäller förstås än idag. Bush kanske inte skötte utrikespolitiken på bästa sätt efteråt, men hans inställning var den rätta. På kvällen sammanstrålade jag med vänner på en pub och där talade Storbritanniens premiärminister Tony Blair i TV, och han hade väl hunnit förbereda sig mer än Bush för hans tal var ännu bättre. Han ställde upp för USA och friheten och drog ner applåder av dem som lyssnade.

Idag tänker jag på det som hände, på det som var innan och på det som kom efter. Dådet den 11 september 2001 är en sådan händelse som gör att världen förändras, på samma sätt som första världskrigets utbrott 1914 eller kommunismens fall i Östeuropa 1989-1991. Jag rekommenderar Gunnar Hökmarks text på detta tema: ”Det otänkbara är tänkbart för dem som vill oss illa”.

Flera terrordåd har skett sedan dess och flera människor, även oskyldiga, har dödats när terroristerna har jagats. Så går det tyvärr till i krig och det var krig som Al Qaida ville ha. Skulden för dödsoffren vilar på Al Qaida.

10 år har gått

söndag, september 11th, 2011

HÄSSELBY söndagen den 11 september 2011

Jag har inte skrivit några inlägg på min blogg på ett tag, för jag har varit upptagen med annat, framförallt arbete. Idag finns det emellertid anledning att skriva, för att minnas det som hände för tio år sedan.

Efter kommunismens fall i Östeuropa, blev 1990-talet ett årtionde med ökad fred och säkerhet i världen. Allt det förändrades, när Al Qaida under ledning av Usama bin Laden den 11 september 2001 kapade flygplan och med dem bland annat förstörde World Trade Center i New York.

Nya konfrontationslinjer i världen skapades. Bin Laden ville kämpa för islam, men i stället fick hans dåd många i västvärlden att hysa en instinktiv motvilja mot islam och många muslimska uttryck.

Det är som alltid med extremism: det skapar motvilja och motkrafter. Hitlers tyska nationalism skapade på sin tid en motvilja mot allt tyskt, som även demokratiskt sinnade tyskar fick känna av. Antiislamism har kommit att visa sig i många länder, i form av slöjförbud i Frankrike, minaretförbud i Schweiz, ett uttalat antiislamskt parti i Nederländernas riksdag och så vidare. Inget av detta hade fått någon grogrund i västvärlden utan den islamistiska terrorismen, och detta trots att islamismen bara företräder en liten extrem minoritet bland alla muslimer i världen.

De flesta muslimer, inte minst de som bor i Europa, är som de flesta andra som bor här, tämligen sekulariserade och tycker inte att religionen skall styra politiken. Även i Arabien och Nordafrika visar folk vad de tycker, när de i år har gjort uppror mot diktaturerna och krävt demokrati och mänskliga rättigheter.

Som demokratiskt sinnade människor måste vi alla tillsammans stå upp för det fria samhällets värden. Kamp mot terror är allas ansvar, som statsminister Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt skriver idag.

Fler synpunkter kring USA:s ekonomiska politik

söndag, augusti 7th, 2011

HÄSSELBY söndagen den 7 augusti 2011

Jag skrev om USA:s ekonomi och de politiska förhandlingarna kring den tidigare idag. Det är många andra som gör det också. Här är några alster, som jag finner läsvärda:

– Journalisten Per Lindvall på E24 tror att Standard & Poor’s sänkta kreditbetyg för USA kan visa sig vara felaktigt, med perspektiv på vad vi nu ser hända.

– Daniel Somos (m) skriver att krisen i USA visar att Keynes idéer är döda. Det har många förvisso påpekat tidigare, men nu kanske flera vill ta till sig budskapet.

– Martin Moberg (s) ger en ganska typisk socialdemokratisk syn på saken, när han tror att problemen framför allt beror på sänkta skatter. Jag håller inte med, men det är intressant och välformulerat.

– Markus Bergström på Ludwig von Mieses Institutet i Sverige tycker att Peter Wolodarskis analys är förvirrad (jag länkar till Wolodarski i mitt förra inlägg).

– Edvin Alam (m) tycker ungefär detsamma som Bergström. ”Istället för att visa ledarskap genom att ta ansvar och hitta rimliga kompromisser rullade Demokraterna med Barack Obama i spetsen utgift efter utgift efter utgift och ökade därmed underskott och statsskuld”, skriver han bland annat.

– Thomas Böhlmark (m) påpekar att det inte är tokhöger att kräva sunda statsfinanser. Det borde väl vara självklart.

– Göran Pettersson (m) rapporterar om det ekonomiska läget i såväl USA som Sverige, Europa och Kina i sin webbradio.

– Bengt Göransson skriver på Aktiespararnas hemsida att USA inte kommer att gå i konkurs.

Är det ens fel att två träter?

söndag, augusti 7th, 2011

HÄSSELBY söndagen den 7 augusti 2011

Ett gammalt ordspråk säger, att det aldrig är ens fel att två träter. Det skulle innebära, att skulden för bråket alltid kan läggas på båda.

Normalt har jag inget till övers för det uttrycket. Det finns många exempel på tillfällen, där det endast är en sidas fel att det blir bråk mellan två parter. Mobbing kallas det ofta.

I ett demokratiskt politiskt system som har råkat ut för problem av ett slag som kräver nationell samling för att man skall kunna åstadkomma en långsiktig lösning, behöver emellertid alla inblandade parter vara beredda att kompromissa. I USA har budgetunderskott och statsskuld ökat i åratal, oavsett vem som har suttit i Vita huset eller vilket parti som har majoritet i kongressen. Att lösa detta borde kräva kompromissvilja från båda sidor. Jag har skrivit om detta tidigare, senast på torsdagen i förra veckan.

DN:s Peter Wolodarski, som jag annars uppskattar som skribent och opinionsbildare, vill nu låta påskina att USA:s problem bara beror på högerflygeln inom Republikanska partiet. Det tror jag inte ett ögonblick på.

Många republikaner är visserligen rabiata skattehöjningsmotståndare, men samtidigt finns det många inom Demokratiska partiet som aldrig kan ta av sig spenderbyxorna oavsett om de har några pengar kvar i fickorna eller inte. Barack Obama (d) har inte heller visat den handfasta ledning av förhandlingarna som man borde förvänta sig av en president, tvärtom har han vid tillfälle som ett småbarn rusat ut från pågående förhandlingar när han inte fick som han ville.

Nu har skuldtaket höjts, men det kan inte ses som annat än en tillfällig lösning. USA:s statsskuld måste pressas ned, och skattehöjningar är inte den enda lösningen. Det är inte ens säkert att skattehöjningar gör det bäst. Bäst är att sänka utgifterna. Det är där demokraterna måste vara beredda att kompromissa.

Amerikanska politiker måste nu bortse från sina personliga önskemål att bli omvalda och se till att ta ansvar för framtiden. De kommer att dömas i historiens ljus.

Har USA anledning att fira idag? Ja!

måndag, juli 4th, 2011

HÄSSELBY måndagen den 4 juli 2011

Idag är det USA:s nationaldag, independence day, som firas till minne av självständighetsförklaringen 1776. Sedan dess har det nästan alltid funnits läge att fira Förenta staterna och dess* framsteg. De svårigheter som landet många gånger har befunnit sig i, har man haft en nästan häpnadsväckande förmåga att inte bara ta sig ur, utan även komma ur starkare än man var innan.

För närvarade befinner sig USA dock fortfarande i sviterna efter den senaste internationella lågkonjunkturen, som till stor del också hade sin upprinnelse i den amerikanska fastighetsmarknaden, där lagstiftningen som hade införts under Clintons tid inte bara tillät utan rent av uppmuntrade utlåning till säkerheter som i själva verket knappt hade något värde. Den amerikanska bilindustrin, som på 1950-talet var världens utan tvekan mest avancerade, är numera knappt en skugga av sitt tidigare storhet och har för länge sedan blivit omkörd i teknisk utveckling av tyska och japanska biltillverkare. Rymdprogrammets mest synliga del, rymdfärjorna, har länge haft problem och kommer nu att sluta användas. Krigen i Irak och Afghanistan ledde visserligen till snabba segrar, men man har därefter inte lyckats skapa en bestående fred med positiv utveckling (särskilt inte i Afghanistan, där talibanerna fortfarande är en kraft att räkna med och kanske kommer att kunna återta makten i händelse av att USA drar tillbaka sina styrkor).

Ett problem i USA är, så vitt jag kan se, det politiska systemet. Inte det formella regelverket i sig, men hur det har utvecklats de senaste decennierna. USA har ett system med personval, där varje kandidat måste finansiera sin egen kampanj. Kampanjerna har blivit dyrare och dyrare med åren, vilket innebär att de valda kongressledamöterna måste ägna en stor del av sin tid i kongressen till att söka bidrag till sina återvalskampanjer. Det innebär att de lägger mindre tid vid det faktiska politiska arbetet, att de blir mer känsliga för att följa populistiska förslag och att de ofta ser till att lägga till tilläggsyrkanden till olika lagförslag för att gå med på att stödja dem, tilläggsförslag som ger federala pengar till just sådana projekt som deras egna väljare i hemdelstaterna stödjer. Det nationella perspektivet går därvid förlorat, till förmån för regionala röstköp. Det amerikanska tvåpartisystemet har de senaste decennierna också till stor del polariserats och från att ha varit två löst sammanhållna partier har båda partierna blivit mer ideologiskt fastlåsta, vilket också det ger mindre utrymme för en gemensam känsla för ansvar och möjlighet till uppgörelser över partigränserna, något som i många fall skulle behövas. DN skrev om det på ledarplats igår.

Något säger mig ändå att USA har potential att klara även dagens svårigheter. Det kräver kanske andra lösningar än tidigare, men landet har många gånger lyckats skapa nytt ur gammalt. Den amerikanska industrin finner nya marknader på nya områden och kulturellt är landet oöverträffat i sitt genomslag för inhemskt producerad musik och film som sprids över hela världen. Ännu är också USA den stora förebilden för frihetsälskande människor världen över.

________________________
* ”Förenta staterna” är förvisso språkligt plural, men med ”dess” syftar jag på den union som de 50 delstaterna utgör. Då blir det singular.