Inlägg taggade med ‘socialdemokraterna’

Politik är ingen lek

onsdag, december 3rd, 2014

HÄSSELBY onsdagen den 3 december 2014

Flera ledande socialdemokrater och nu även vänsterpartister har uttryckt att de tycker att Sverigedemokraternas beslut att rösta på Alliansens budgetmotion i riksdagen handlar om ”lek” och de kallar Sd:s hantering för ”lekstuga”.

Det är inte bara oartiga invektiv, det är också mycket konstiga invektiv. Jag gillar inte Sverigedemokraternas politik, men jag har inget att invända mot deras hantering av det parlamentariska läget. Det är formellt oantastligt.

Parlamentarism är ingen lek, det är allvar. Det har socialdemokraterna alltid vetat tidigare, de har ju många gånger styrt Sverige som minoritetsregering och har för det mesta klarat av att förankra sin politik så att den har röstats igenom i kammaren.

Det är dags att även nuvarande socialdemokratiska ledning drar sig till minnes hur man faktiskt måste hantera en riksdag där regeringen inte har egen majoritet. Det är faktiskt socialdemokraterna som måste inse att parlamentarismen inte är en lek utan på fullaste allvar.

Hur agerar en mästerförhandlare?

onsdag, september 17th, 2014

STOCKHOLM onsdagen den 17 september 2014

Det har påståtts att Stefan Löfven (s) är en mästare på förhandlingar. Det kanske stämmer i fackliga sammanhang, där han har varit engagerad tidigare, men det tycks inte stämma i politiska sammanhang, där han nu skall leda sitt parti. I politiken förhandlar man om andra saker och därför på annat sätt.

De rödgröna partierna – socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet – fick en relativ majoritet i riksdagen i söndagens val (utan att egentligen vinna något, eftersom Moderata samlingspartiet gick bakåt och Sverigedemokraterna gick framåt).

Det första Löfven gör då, är att avfärda en del av sitt potentiella regeringsunderlag genom att meddela Jonas Sjöstedt (v) att hans parti inte kommer att få ingå i regeringen. Sjöstedt blir arg. Det förstår jag. Jag blir inte alls förvånad om detta leder till att Vänsterpartiet väljer att inte ens passivt stödja en eventuell regering Löfven.

Sedan vänder sig Löfven till Centerpartiet och Folkpartiet för att fråga om de vill samarbeta med honom. De är inte intresserade. Det borde Löfven redan ha varit beredd på. Centerpartiet och Folkpartiet ingår i Alliansen och har redan innan valet bedyrat sin lojalitet med Alliansen. Så varför skulle Centerpartiet och Folkpartiet ens passivt stödja en eventuell regering Löfven, när de hellre vill fortsätta samarbeta inom Alliansen?

Så nu ser det ut som om Löfvens regeringsunderlag bara skulle bestå av S och Mp. Det innebär att regeringen inte ens kommer att ha relativ majoritet i riksdagens kammare. Därmed är det långt ifrån säkert att en sådan regerings förslag kommer att få stöd vid voteringar.

Därför kan Löfven, om han blir statsminister, bli tvungen att avgå från den posten relativt snart efter sitt tillträde.

Hur skickligt förhandlat är det? Inte särskilt, tycker jag.

Det är val på söndag. Gå och rösta!

torsdag, maj 22nd, 2014

HÄSSELBY torsdagen den 22 maj 2014

Jag har inte skrivit så mycket på den här bloggen på sista tiden, bland annat för att jag tyckte att mina senaste inlägg fortfarande var aktuella och värda att stå överst på sidan. Nu är det dock snart val till Europaparlamentet, och socialdemokraterna gör att jag inte kan hålla mig.

Socialdemokraternas toppkandidat Marita Ulvskog kallade moderaternas toppkandidat Gunnar Hökmark för en ”djävla skithög” i direktsänd TV. Hur smakfullt är det?

”Kunde man höra det? Det var inte meningen,” påstår Ulvskog. Seriöst? Hon är tillräckligt erfaren för att fatta att allt som sägs i en TV-studio spelas in och att man inte säger så om sina medmänniskor, oavsett vad man tycker om deras åsikter.

Läs mer om saken i Aftonbladet.

Taktik utan principer

torsdag, september 19th, 2013

HÄSSELBY torsdagen den 19 september 2013

Alltså, jag förstår mig inte på socialdemokraterna. Ena veckan för de ett verbalt korståg mot Sverigedemokraterna och vinner kyrkovalet. Nästa vecka är de beredda att fälla regeringens budget och bilda en koalition med just Sverigedemokraterna.

Jag trodde aldrig att jag skulle sakna Mona Sahlin som sosseledare, men hon hade i alla fall vissa principer.

Ständigt denne Palme

söndag, december 30th, 2012

HÄSSELBY söndagen den 30 december 2012

Svensk politik och diskussion kring den återkommer alltid till Olof Palme. Det är inte så konstigt, med tanke på att han var statsminister i många år och en av sin tids mest färgstarka politiker.

I år har det varit mer diskussioner om Palme än vanligt, vilket väl beror på de filmer som har haft premiär som uppenbart eller dolt handlar om Palme.

Jan Guillou skriver om Palme i Aftonbladet mot bakgrund av den bild av Palme som sätts i den biografiska filmen av Kristina Lindström och Maud Nycander. Guillou har visserligen personliga skäl till att kritisera Olof Palme för IB-affären, men han skriver ändå intressant och (så vitt jag kan bedöma) i stort sett sakligt om saken.

Guillou berör bland annat den typ av elaka retorik som Palme använde sig av. Det är så uppenbart att det är den retoriken som grundlade det hat mot Palme från hans politiska motståndare som socialdemokrater än idag av någon anledning tycks ha svårt att förstå vad det berodde på.

Guillou nämner ett exempel: ”våldets och nävrättens förespråkare” är vad Palme beskyllde Guillou för att vara, men flera exempel på liknande glåpord ur Palmes mun finns ju. En man som uttrycker sig på det sättet om sina politiska motståndare följer inte den oskrivna regel om ömsesidig respekt som normalt gäller för politiska motståndare i en demokrati.

Det vore närmast konstigt, om den som uttrycker sitt hat och förakt för sina politiska motståndare på det viset inte också möts av ett visst mått av hat tillbaka.

Samlad regering, splittrad opposition

lördag, juli 7th, 2012

HÄSSELBY lördagen den 7 juli 2012

När socialdemokraterna regerade riket med minoritetsregeringar som inte var koalitioner utan bestod av ett enda parti, så frågade sig ofta journalisterna hur de borgerliga partierna skulle kunna utmana när de var så splittrade. Sedan bildades alliansen. Journalisterna fick svar på tal. Ändå hade man självklart kunnat bilda en koalition även utan ett formellt samarbete som alliansen, om viljan hade funnits; viljan skulle ha funnits.

Nu har vi en samspelt regering, även om den består av fyra partier. Oppositionen är däremot splittrad. Det hörs dock inte många frågor från journalisterna om hur oppositionen skall kunna ena sig till ett regeringsalternativ.

Jag är dock nyfiken. Vilka skall socialdemokraterna regera tillsammans med? Samarbetet de Rödgröna är av allt att döma avslutat, i alla fall i formell mening. De tre partier som ingick där kanske dessutom inte kan samla en majoritet i riksdagen efter nästa val, eftersom ytterligare ett parti till vänster kom in i riksdagen i senaste valet, ett parti som inte kan räknas bort i spekulationerna. Skall Stefan Löfven ta med Sverigedemokraterna i sin koalition? Kommer hans övriga tänkbara koalitionspartner att godta det?

Dessutom borde socialdemokraterna berätta mer om sin politik. En före detta fackföreningsledare borde ha god kännedom om arbetsmarknaden och hur den fungerar, men några riktiga besked om en politik för flera jobb får man ändå inte från Löfven, som Anna Kinberg Batra (m) påpekar i Svenska Dagbladet idag. Dessutom vill man gärna veta mer om andra politiska områden också, som socialdemokraternas Europapolitik, vilket borde vara viktigare än konstiga meddelanden på Twitter, som Mattias Lundbäck (m) skriver på sin blogg.

Formen för partiledarval hos socialdemokraterna

torsdag, januari 26th, 2012

HÄSSELBY torsdagen den 26 januari 2012

Socialdemokraternas partistyrelses verkställande utskott har föreslagit att partistyrelsen väljer Stefan Löfven till ny partiordförande. Jag är inte insatt i det partiets stadgar, men jag trodde att det var partikongressen som skulle välja ordförande. Enligt vad som framgår på partiets hemsida är det dock partistyrelsen som har det slutgiltiga avgörandet. Nå, partistyrelsen är ju i sig vald av partikongressen, och det är förstås upp till socialdemokraterna hur de förrättar sina interna val.

Juholt avgick

söndag, januari 22nd, 2012

HÄSSELBY söndagen den 22 januari 2012

Socialdemokraternas partiledare avgick igår. Det känns faktiskt mest som ett antiklimax. Håkan Juholt kommer att vara som en parentes i socialdemokraternas historia, även om han kommer att sitta kvar i riksdagen och nog kommer att få en och annan fin post även framöver.

Det blir mer intressant vem som blir hans efterträdare. Den här gången kommer partiet sannolikt att vara noggrannare med att se till att ha en väl genomarbetad och tydligt öppen process och hitta en partiledare som faktiskt kan uppfattas som en utmanare om posten som statsminister. Jag tror att socialdemokraterna kommer att sluta sig samman och utse någon som kan samla partiets falanger.

Några andra synpunkter på saken, från partikolleger till mig: Maria Hagbom, Mary X. Jensen, Mattias Lundbäck.

Vad händer i det gamla partiet?

torsdag, januari 19th, 2012

HÄSSELBY torsdagen den 19 januari 2012

Socialdemokraternas partistyrelses verkställande utskott sammanträdde idag och hade enligt uppgift bland annat uppe frågan om Håkan Juholts framtid som partiledare. Det är inte första gången VU har diskuterat frågan, den var uppe även i höstas.

Det blev inget besked idag (SvD, DN), men VU:s sammanträde fortsätter i morgon. Så i morgon borde vi få besked.

Är det då kris i partiet, bara för att frågan diskuteras? Ja, det tror jag att man kan hävda. När frågan dryftas på så hög nivå i partiet och detta inte ens är en hemlighet, då är det kris i partiledarfrågan, även om det skulle visa sig att VU:s förtroende för Juholt skulle kvarstå. Frågan skulle ju inte komma upp till diskussion, om inte framstående socialdemokrater redan skulle känna åtminstone viss tveksamhet avseende sitt förtroende för partiledaren.

Traditionellt har socialdemokraterna varit ett parti, där man lojalt har ställt upp bakom sin partiledare, även om man kanske inte har hållit med honom eller henne i precis varje sakfråga. Den interna lojaliteten har ofta varit större hos socialdemokrater än i andra partiet, generellt sett. Då har å andra sidan partiet också varit ett parti som har stuckit ut även på andra sätt gentemot de övriga partierna.

Socialdemokraterna har ofta varit dubbelt så stort som näst största parti, det har varit det enda partiet som har kunnat göra anspråk på regeringsmakten utan att förutse ett koalitionsbygge, det har varit ett parti som har haft stort inflytande i många delar av samhället även utanför den rent politiska sektorn, det har varit ett parti som många gräsrötter har känt en naturligt livslång anknytning till. Det mesta av detta är borta nu och det är inte säkert att det kan komma tillbaka. Gamla socialdemokraters vilsenhet i vårt nuvarande politiska landskap känns nog inte lättare, när partiledaren gör till synes enkla misstag och tycks känna sig osäker i den roll han har tagit på sig.

Juholt vet inte vad borgerlig betyder

lördag, november 12th, 2011

HÄSSELBY lördagen den 12 november 2011

Jag lyssnade inte på hela lördagsintervjun i P1 idag, där ledaren för socialdemokraterna, Håkan Juholt, intervjuades. Jag hörde dock när Håkan Juholt försökte förklara varför det är skillnad på olika oppositionspartier.

I Sveriges riksdag finns för närvarande åtta partier. Fyra av dem är regeringspartier, företrädare för dessa partier bildar regeringen. De övriga fyra partierna är oppositionspartier. Oppositionspartierna är inte företrädda i regeringen.

Sveriges Television har ordnat partiledardebatter, där de ville ställa regeringspartierna på den ena sidan och oppositionspartierna på den andra sidan. Håkan Juholt vill inte vara med, för han vill inte stå på samma sida som ett parti han ogillar. Oppositionen är nämligen splittrad i riksdagen. De fyra oppositionspartierna samarbetar inte med varandra.

De fyra regeringspartierna är borgerliga partier. Håkan Juholt vill påstå att även ett av oppositionspartierna är ett borgerligt parti, nämligen Sverigedemokraterna. Det är ju inte sant. Med den långa erfarenhet av politik och politiskt arbete som Juholt har, förvånar det mig att han är så okunnig om innebörden i ett så vanligt politiskt begrepp som ”borgerlig”.

Socialister har ibland använt ordet ”borgerlig” som skällsord, men saker blir faktiskt inte borgerliga bara för att vissa socialister ogillar dem.