Inlägg taggade med ‘skogsbruk’

Skatteverkets uppdelning av lantbrukares verksamhet hindrar miljöåtgärder

söndag, april 2nd, 2017

HÄSSELBY söndagen den 2 april 2017

Kammarrätten i Jönköping dömde den 22 mars i år (mål nr 1370–1371-16) till Skatteverkets fördel i ett mål, där Skatteverket hade underkänt en fastighetsägares avdragsrätt för moms avseende åtgärder för att återställa en våtmark.

Fastighetsägaren äger en lantbruksfastighet och hade vidtagit åtgärder för att återställa en våtmark. Förutom att hon bedömde att detta skulle vara till fördel för hennes näringsverksamhet på fastigheten, så var det rimligen också till nytta för naturen på platsen.

Skatteverket gillade dock inte detta, utan valde att dela upp hela verksamheten i smådelar och först därefter bestämma vad som hade ett mer direkt samband med den del av verksamheten som mer faktiskt var vinstdrivande. Återställandet av våtmarken räknades inte dit.

Skatteverket väljer alltså att godtyckligt spjälka upp en enskild näringsidkares verksamhet på flera och sedan bara godkänna avdrag för ingående moms i de delar där det också finns utgående moms att betala. Det är märkligt att kammarrätten har gått på Skatteverkets linje. Den verksamhet som bedrivs på en lantbruksfastighet brukar normalt ses som en odelbar helhet. Till följd av den här domen, kommer lantbrukare nog dra sig för att vidta åtgärder som mest specifikt handlar om att ta god hand om naturen. Tyvärr går det fiskala intresset före både en normal verksamhetsuppdelning och miljöhänsyn i det här fallet.

Elektroniska tjänster är bra, om de funkar

onsdag, juni 25th, 2014

HÄSSELBY onsdagen den 25 juni 2014

Jag noterar att Jordbruksverket skriver följande på sin hemsida:

”Du kan enkelt registrera hunden eller anmäla att den bytt ägare direkt på webbplatsen. Använd vår e-tjänst Hundregistret. Den finns till höger. För att använda tjänsten krävs en e-legitimation.”

När man loggar in med e-legitimation, kan man inte anmäla ägarbyte direkt på webbplatsen. Vad man får fram, är en pdf-fil som man får fylla i, skriva ut och skicka in med gammaldags papperspost.

Hur var det nu med e-myndigheter?

Mera skog vore bra

måndag, augusti 13th, 2012

HÄSSELBY måndagen den 13 augusti 2012

I sommar har det regnat mer än vanligt i Sverige. Jordbrukarna är bekymrade, för vätan förstör mycket grödor.

På annat håll i världen är det däremot torka, det regnar inte alls så mycket som det borde (läs t.ex. i SvD idag).

I vissa delar av världen har man avverkat skog och ersatt den med åker eller betesmarker. På vissa håll har den rent av ersatts med mark som inte brukas alls, vilket måste ses som ett stort slöseri.

Enligt somliga uppgifter beror det ovanliga vädret på klimatförändringarna. Jorden blir varmare, vilket också påverkar vindar och regnväder.

Klimatförändringarna beror till stor del på ökade utsläpp av växthusgaser, bland annat koldioxid. Koldioxid kan bindas av växter, särskilt medan de växer. Skogars träd kan också reglera vattenflöden genom sina djupa rötter. Uppväxande skogar drar åt sig mer koldioxid än skogar som redan är fullvuxna, till exempel urskogar.

En ansvarsfull skogsbrukspolitik, både i Sverige och i andra delar av världen, kan därför vara ett steg på vägen mot ett klimat som inte förändras lika mycket.

Den som har planterat ett träd i sitt liv har inte levt förgäves, brukar man säga ibland. Ännu bättre är det förstås om man har planterat en skog.

Politik i tassemarkerna

torsdag, april 19th, 2012

Vargfrågan har varit uppe till debatt många gånger de senaste åren och den fortsätter att vara aktuell.

I kväll var jag i egenskap av skogsbrukare inbjuden till en kväll med sågverkskoncernen AB Karl Hedin. Förutom allmän information om bolagets verksamhet och om skogsbruksfrågor, så höll bolagets styrelseordförande Karl Hedin ett väldigt intressant anförande om frågan om varg i våra svenska skogar. Det är ju aktuellt även för oss i Stockholm. Även om man bor i staden så är många här, liksom jag, skogsägare. Har man skog i områden där vargen finns, påverkas man av detta vare sig man vill eller inte. Vargreviret i Riala ligger inte heller så långt ifrån Stockholm och enstaka vargar har ju också promenerat rakt genom innerstaden.

Den biologiska mångfalden som vargen kan vara en del av, är en viktig aspekt att ha i åtanke. Den måste dock alltid ställas mot en ännu viktigare fråga, nämligen vilken skada vargen gör för enskilda människor och därmed för vårt samhälle i stort. Viltvård är en viktig uppgift för skogsbruket och för landsbygden i sin helhet och då måste staten, så länge den har synpunkter på hur djur i skogen må hållas, också stå för en god förvaltning av frågan.

Äganderätt och allemansrätt

måndag, december 12th, 2011

HÄSSELBY måndagen den 12 december 2011

Debatten om allemansrättens gränser upphör aldrig. Idag har miljöjuristen Gunilla Sellberg skrivit ett debattinlägg i ATL, som jag sakligt rekommenderar. Det kan krävas tydligare regler om gränsdragningen mellan allemansrätt och markägarens rättigheter och rådighet över sin mark. För skogsbrukare är det en viktig fråga.

Lite mer om det gröna guldet

torsdag, juli 21st, 2011

HÄSSELBY torsdagen den 21 juli 2011

Jag skriver nog ganska ofta om träd, skog och skogsbruk på den här bloggen och det har väl delvis att göra med att frågan intresserar mig personligen men också naturligtvis för dess allmänintresse, som gör saken till en fråga av viss politisk betydelse.

Idag skriver DN/TT om hur världens skogar räddar klimatet genom att absorbera koldioxid och att världens samlade skogar tillsammans skulle klara detta bättre om de inte skövlades i länder som Brasilien, Kongo och Indonesien. Det tror jag också. Ett ansvarstagande skogsbruk ser till att nedhuggen skog ersätts med nya plantor så att återväxten säkras. För att så skall ske krävs medvetna och ansvarstagande skogsägare, sådana som de flesta privata skogsägare här i vårt land.

DN/TT:s artikel känns negativt vinklad utan att ge några förslag till förbättringar, vilket är tråkigt. Samtidigt görs ingen försök till analys av var problemet egentligen ligger när det kommer till regnskogsskövlingen.

Kemikaliedetektiven (Monica Kauppi) skriver några tänkvärda rader om vad vi ersätter skogen med. Peter Larson skriver också ett inlägg där han (bland mycket annat) ger tänkvärda synpunkter.

Jonny Fagerström skriver om samma rapport på hemsidan för organisationen The Climate Scam och konstaterar att jorden blir grönare. Han skriver bland annat: ”Forskarna finner även att det största årliga kolflödet sker i tropiska skogar och att de flödena nästan balanseras. Därmed är de tropiska skogarna i stort sett koldioxidneutrala. Detta beror på att de tropiska skogarnas tillväxt och återväxt kompenseras av fortsatt avskogning. Tempererade och barrskog -, tundraområden å andra sidan, visar sig vara nettokolsänkor.”

Sedan avslutar Fagerstörm med att fråga sig, om koldioxid bidrar till den ökade växtligheten. Det är förstås mycket möjligt att det är så.

Det är känt sedan tidigare, att för många miljoner år sedan, när jordens atmosfär innehöll en betydligt större andel koldioxid än i våra dagar, så var också växtligheten mer gynnad med fler och större växter än vad vi har idag. Inte bara ökad temperatur utan även ökad koldioxidhalt i luften kan således gynna skogstillväxten och skogen kan i sin tur på detta sätt kompensera för mycket av den koldioxid som kommer ut genom att binda den.

Skogsindustrin har alltså ett viktigt värde, inte bara ekonomiskt utan även ekologiskt. Dessutom är ju träd alltid vackra att se på.

Förstatligande är ingen lösning

söndag, maj 8th, 2011

HÄSSELBY söndagen den 8 maj 2011

Socialister tror ofta att alla problem kan lösas, om bara staten eller kommunen tar över en verksamhet. De tycker ofta att det är viktigare att ett äldreboende drivs i kommunal regi än att verksamheten håller en god kvalitet och nu senast har Siv Holma och Jonas Sjöstedt (båda v) skrivit på brännpunkt i Svenska Dagbladet, att järnvägstrafiken på Arlandabanan borde förstatligas. De tror att detta skulle vara bra för miljön och samhällsekonomin och spekulerar samtidigt fritt i varför att bolaget som bedriver trafiken inte vill sänka biljettpriserna.

Arlandatrafiken må vara dyr för konsumenten, men den fungerar, till skillnad från den järnvägstrafik som statens bolag SJ bedriver.

Statliga bolag misslyckas också i andra branscher. Svenska Dagbladet berättar idag också hur några stora skogsbolag avverkar skyddsvärd skog och därmed tycks förstöra nyckelbiotoper. Ett av de två bolagen som nämns är statliga Sveaskog.

Staten är inte bättre än någon annan på att bedriva näringsverksamhet, varken med vinstintresse eller för att ta extra hänsyn till naturen. Därför är det aldrig någon lösning, att förespråka ett förstatligande i och för sig. Det viktiga är hur verksamheten bedrivs.

Staten skall hellre ägna sig åt myndighetsutövning, och då kunna ingripa mot eventuella fel som begås av andra.

Renägarna vann i HD – men vinner de i längden?

onsdag, april 27th, 2011

HÄSSELBY onsdagen den 27 april 2011

Renägarna vann det mål i Högsta domstolen, som jag refererade till igår (SvD, DN samt domen från HD). Givet lagstiftningen var det ingen oväntad utgång. Å andra sidan kan det vara så att tiden talar emot renägarna i fall som detta.

Rennäringen bedrivs inte idag på det sätt som gjordes för hundra år sedan. Skogsbruket bedrivs inte heller på samma sätt som för hundra år sedan. Det man i gamla tider kunde dela på, kan man i praktiken inte dela på längre med ett modernt, mer mekaniserat och närmast industrialiserat sätt att bedriva såväl skogsbruk som rennäring. Skogsägaren fäller skog på stora arealer på en gång och sätter sedan plantor, och dessa äts upp av renarna när deras ägare numera inte längre är nomadiserande och håller efter dem dag och natt.

Jag tror tyvärr att renägarna gör sig själva en otjänst i längden när de drar ärenden som detta till rättegång. Många renägare har förvisso en gammal sedvanerätt att använda andras marker när de driver sina renar, men samtidigt piskar detta hela tiden upp konflikter. Kanske borde rennäringen kunna reformeras och renarna hållas i hägn på egna marker, på samma sätt som annan modern djurhållning? Åtminstone borde renägarna avstå från att låta sina renar gå på skogsmarker med nyplanterad eller ung skog. Det vore en kompromiss som skulle gynna grannsämjan och jag kan inte tänka mig att det skulle vara till nackdel för möjligheten att hålla renar med förtjänst. I annat fall kan konflikterna i framtiden nödgas leda till att man stiftar lag som inskränker sedvanerätten.

Andras synpunkter i frågan:
Applådernas dag – samerna triumferar av Göran Elmertoft
Samerna fick rätt – tyvärr av Jan-Inge ”Jinge” Flücht (v)
Dom i Nordmalingmålet av Jakob Heidbrink på Juridikbloggen (och på egen blogg)
Samerna vann av journalisten Ann Helena Rudberg

(Jag avstår från att länka till vissa bloggar som i och för sig har intressanta synpunkter på denna fråga, men där skribenten inte skriver ut sitt namn.)

Skogsbruket och renbetesrätten

tisdag, april 26th, 2011

HÄSSELBY tisdagen den 26 april 2011

Igår skrev jag om allemansrätten. Idag skriver journalisten Svante Isaksson i Svenska Dagbladet om en närliggande fråga, nämligen frågan om renbetesrätt på annans mark. Det är en fråga som visserligen inte berör oss i Stockholmsområdet så direkt men som ändå är av riksintresse, eftersom det rör två av våra mest utbredda näringsgrenar inom lantbrukssektorn, nämligen skogsbruket och rennäringen.

Jag är inte insatt i det specifika rättsfall som Isaksson beskriver, men själva principfrågan han tar upp är intressant: varför lämnar lagstiftaren en så uppenbar konflikt mellan två näringsgrenar att avgöras genom rättspraxis? Det är ju inte första gången de två näringarna står emot varandra i domstol.

Slå vakt om allemansrätten

måndag, april 25th, 2011

HÄSSELBY annandag påsk 2011

Under påsken har Expressen, Göteborgs-Posten, Helsingborgs Dagblad och Svenska Dagbladet skrivit om allemansrätten på ledarplats. Jag skrev om allemansrätten på den här bloggen den 30 mars i år, men finner nu anledning att återkomma till ämnet.

Allemansrätten innebär en rätt för den enskilde att ta väg över annans mark och att utnyttja det naturen ger så länge det inte inkräktar på markägarens rätt och ekonomiska intressen. Allemansrätten innebär inte, att vem som helst kan bedriva storskalig kommersiell verksamhet på annans mark. Det kan nämligen inskränka på markägarens intressen i sitt skogsbruk och sin jakt.

Det vore skandal, om den utredning som Naturvårdsverket har initierat skulle komma fram till något annat. Som markägare har man, och skall alltid ha, möjlighet att säga nej till en kommersiell, störande eller skadlig verksamhet som någon annan bedriver på ens mark.

Allemansrätten skall bestå, men den skall inte omfatta mer än den redan gör. Det är viktigt att man med eget ansvar skall ha fortsatt rätt att röra sig i den svenska naturen, som också påpekas på Hoforsbloggen och bloggen Snacktorget. Den svenska turistnäringen bygger inte på att storskalig safariverksamhet skulle få utnyttja vilken mark som helst. Svensk syltförsäljning står inte och faller med att bärplockare skulle få dra fram i skogarna utan att ta hänsyn till skogsbrukarens naturvårdsintresse.

Det borde egentligen inte behövas ett uttryckligt ”förbud mot kommersiell verksamhet utan någon form av tillstånd, i synnerhet när det gäller större grupper”, som Jerker Nilsson (v) föreslår. Enligt allemansrätten är det nämligen redan förbjudet.

Det skall inte vara meningen att en översyn av allemansrätten skulle medföra en inskränkning av vår allemansrätt, som Lasse Strömberg (v) fruktar. Tvärtom bör en översyn inte leda till annat än att befintliga ramar kodifieras så att det blir tydligare för alla vad som redan gäller. Som Martin Edgélius också skriver, skall allemansrätten aldrig få leda till intrång i äganderätten. Vid rätt tillämpning, gör den inte det idag heller.

Problemet är snarast, som jag också skrev i mitt förra inlägg om allemansrätten den 30 mars, att allemansrätten till stor del är okodifierad. Det innebär att många inte vet eller förstår, vad de faktiskt får och inte får göra på annans mark. I vissa fall handlar det nog också om, att somliga inte vill låtsas om att de kanske går över gränsen.

Det skulle behövas fler prejudicerande rättsfall på området. En tydlig kodifiering av redan befintliga regler kan också vara bra.