Inlägg taggade med ‘mänskliga rättigheter’

HD skapar praxis och ger politikerna en känga

tisdag, juni 11th, 2013

HÄSSELBY tisdagen den 11 juni 2013

Idag har Högsta domstolen avgjort ett betydelsefullt mål, och det gjordes rentav i plenum. Från och med nu skall man inte längre kunna åtalas för skattebrott, om man har påförts skattetillägg för samma sak.

Läs mer om beslutet på Dagens Juridik, som också länkar till beslutet i sin helhet.

HD tar inte bara ställning till hur den svenska lagen skall tolkas i förhållande till den europeiska lagstiftningen (för det är den senare som har lett till nu fattat avgörande) utan ger också en synpunkt på lagstiftningsprocessen. Som ett skäl till beslutet anges nämligen att det ”måste … vägas in att rättsutvecklingen i Europadomstolen sedan år 2009 inte har föranlett de lagstiftningsåtgärder som hade kunnat förväntas.” Justitieråden anser alltså att regering och riksdag inte lagstiftar så snabbt som de borde, och att lagstiftaren inte är tillräckligt lyhörd mot den europeiska rättsutvecklingen när lagarna skrivs här i Stockholm.

HD har ju i princip rätt. Lagstiftning och rättskipning är två delar av rättsutvecklingen, men de skall helst följas åt. Den ena skall inte släpa efter den andra i onödan.

Det jobbar redan en del jurister i Rosenbad, men de borde kanske vara fler?

Olika rättigheter behöver inte stå i motsatsställning till varandra

söndag, april 21st, 2013

HÄSSELBY söndagen den 21 april 2013

Dagens Industri uppmärksammar idag, att livsmedelsföretaget Nestlés ordförande Peter Brabeck-Lethmate anser att vatten inte borde vara en mänsklig rättighet utan att det ”i stället” borde privatiseras.

Mycket av det vatten som finns i Sverige är privat. Många har privata brunnar på sina marker eller privata fiskevatten. Skyddet för äganderätten är också en mänsklig rättighet. Det står inte i motsatsställning till den mänskliga rättigheten att få tillgång till rent vatten.

Många har kommunalt vatten i Sverige, rent vatten som kommer ur kranen. Det betalar man en avgift för. Att man betalar för vattnet innebär inte i sig att det räknas som att det finns en inskränkning av den mänskliga rättigheten att få tillgång till rent vatten.

Det förefaller nästan som om Brabeck-Lethmate kritiseras för sin åsikt, bara för att han är ordförande för Nestlé, ett företag som näringslivsmotståndarna älskar att hata, och för att det innehåller begreppet ”privatisera”, ett ord som näringslivsmotståndarna älskar att missförstå. Det är inte skyst.

I stället borde man ta till sig det Brabeck-Lethmate faktiskt säger, fråga sig om det kan vara en bra lösning på den vattenbrist som finns på vissa håll i världen, och kritisera hans synpunkter sakligt om man inte håller med.

I natt mäter klockan inte tiden

söndag, mars 31st, 2013

HÄSSELBY påskdagen 2013

Vetenskapliga storheter och enheter brukar anses böra vara fixa och oföränderliga. Man bestämmer hur lång en meter skall vara, och hur mycket ett kilogram skall väga, och sedan gäller det alltid och överallt. Det underlättar.

När det kommer till tiden, har dock vissa politiker fått för sig att mixtra med enheterna. Detta för att de tror att medborgarna kommer att göra ett bättre jobb till samhällets fromma, om de gör så. Under natten till idag ställer vi således fram alla klockor en timme. En timme försvinner alltså. Dygnet blir en timme kortare.

Egentligen blir inte dygnet kortare. Ett dygn är alltid (nästan precis) 24 timmar långt. Sommartid innebär dock att man förskjuter mätningen av tiden, och således söker man tvinga folk till en annan dygnsrytm än de annars skulle göra. Jag ser det som värsta sorterns paternalism och klåfingrighet.

Att ställa om alla klockor kostar pengar och tar tid. De resurserna borde man kunna lägga på annat. Varje år finns det också folk som glömmer bort sig och kommer vid fel tid – det innebär också kostnader för samhället.

Sommartiden borde avskaffas. Klockan skall mäta tiden, inte användas till att styra medborgarna.

Om den abstrakta lagprövningsrätten

måndag, mars 11th, 2013

HÄSSELBY måndagen den 11 mars 2013

Jasenko Selomovic (fp) skriver på svt.se idag att Sverige borde ha en författningsdomstol. Det finns förstås skäl som talar för att inrätta en författningsdomstol.

I Sverige har varje domstol en möjlighet att ta ställning till om en lag eller annan regel verkligen står i överensstämmelse med grundlagen eller i övrigt med en författning med högre dignitet än regeln själv. Denna så kallade lagprövningsrätt är fastställd i regeringsformen. Det är dock bara vad som kallas en konkret lagprövningsrätt. Det innebär att frågan bara kan prövas, om den kommer upp i ett befintligt rättsligt ärende.

Skillnaden med en författningsdomstol, som den som finns i Tyskland, är att man där har en abstrakt lagprövningsrätt. Den tyska författningsdomstolen har alltså en möjlighet att ta ställning till huruvida en regel står i överensstämmelse med grundlagen, även om frågan inte väcks i ett särskilt mål i domstol.

Vilken medborgare som helst kan också vända sig till författningsdomstolen och be den att pröva ett hypotetiskt mål. Det innebär att man inte behöver vänta på att ett konkret ärende dyker upp, för att man skall kunna få frågan prövad.

En författningsdomstol kan tänkas vara ett bra skydd för de mänskliga fri- och rättigheterna. Frågan om en svensk författningsdomstol är helt klart värd att diskutera. Jag skrev om saken på den här bloggen även i september 2011.

På väg mot inkvisition?

onsdag, mars 6th, 2013

HÄSSELBY onsdagen den 6 mars 2013

När man jobbar som juridiskt ombud, som jag gör, får man ofta frågan hur man kan jobba som försvarare åt någon som har begått hemska brott. Hur kan man försvara gärningen?

Det är nu inte gärningen som ett ombud försvarar i domstolen, utan det är den misstänkte personen. Ombudet har också en viktig roll i rättsväsendet, genom att för den misstänktes räkning se till så att allt går rätt till. Även den hemskaste människa har rätt till ett försvar i ett civiliserat samhället. Vi skall inte ha någon lynchjustis.

Det är en vanlig uppfattning, att samhället bör göra så mycket samhället kan för att motarbeta brottslighet. Det är något som Moderaterna förespråkar. Samtidigt är det lätt att förfalla till populism och bara ge resurser till den ena sidan i rättsväsendet – den som utreder brott å samhällets vägnar.

Åklagaren i ett kontradiktoriskt rättssystem som det svenska skall vara objektiv, men har samtidigt en partsroll. Det ligger något av en inbyggd motsättning i detta. Får åklagarsidan större resurser, samtidigt som försvarets resurser minskar, kan en bristande objektivitet hos åklagaren leda till en process som snarare blir inkvisitorisk, det vill säga att åklagaren får ett sådan övertag att domstolen – som verkligen skall vara objektiv – bara har åklagarens utredning att luta sig på när domen skall avkunnas. En försvarare utan resurser har ju ingen möjlighet att företa egna utredningar.

Stefan Wahlberg skriver tänkvärt och bra om saken i Dagens Juridik i dag, mot bakgrund av den senaste rättspolitiska utvecklingen.

Wahlberg tar bland annat upp det faktum att många antar att offentliga försvarare ofta lägger på extra pengar på sina kostnadsräkningar till domstolen. Det är ett antagande som ofta saknar grund. Wahlberg hade faktiskt kunnat påpekan en sak till: att många offentligt betalda ombud ger in kostnadsräkningar som de självmant har pressat priserna på jämfört med det arbete de faktiskt har lagt ner. Det görs för att man vill vara säker på att få betalt enligt yrkandet.

I ett kontradiktoriskt rättssystem så måste det finnas möjlighet för försvararen att få betalt för sitt arbete av det allmänna. Annars blir det bara rika personer som har råd att försvara sig, och så vill vi väl inte ha det?

Legitimationskontroll

fredag, februari 22nd, 2013

HÄSSELBY fredagen den 22 februari 2013

I Sverige behöver man inte kunna legitimera sig när man befinner sig på allmän plats. Det är inte brottsligt att inte kunna legitimera sig. Hur hittar man då papperslösa flyktingar i folkvimlet, som SVT:s Rapport menar att polisen gör?

Den som inte har rätt att vistas i riket skall lämna riket. Om man skall hitta personer som skall utvisas, skall det ske vid gränsen eller vid legitim särskild kontroll av annat slag, inte vid kontroll på måfå av personer på gatan.

God Jul!

måndag, december 24th, 2012

HÄSSELBY julafton 2012

Idag önskar jag ALLA människor en god jul, utan undantag eller diskriminering.

Må kommande år bjuda alla människor ökad frihet, fred och tillväxt!

Tröttande debatt

måndag, december 17th, 2012

HÄSSELBY måndagen den 17 december 2012

Jag har haft mycket att göra på sista tiden, så jag har inte haft tid att blogga så mycket. Dessutom har debatten de senaste veckorna mest varit tråkig.

Vad säger man till folk som blir kränkta av minsta lilla, och då inte ens alltid för egen del utan å andras vägnar, trots att de inte ens vet om dessa andra ens själva känner sig kränkta?

På vilket sätt är en pepparkaksgubbe kränkande för någon? Varför skall folk inte få bestämma själva om de vill delta i Luciafirande eller inte? Vad spelar det för roll om Disney väljer att redigera om en gammal film som bolaget självt äger rättigheterna till? Varför skulle kyrkan inte ha med kristendomen att göra? Varför skall man bevara en trafik- och slussanläggning trots att den är otidsenlig och håller på att vittra sönder?

Bara för att du blir lite stött av något, utan annan anledning än att du personligen inte tycker om det, innebär det att du skall hindra alla andra från att njuta av det, om de tycker om det och det inte finns något ont uppsåt i saken?

Tintin och min världsbild som liten

torsdag, september 27th, 2012

HÄSSELBY torsdagen den 27 september 2012

Den debatt som har uppstått i samband med att Kulturhuset först meddelade att Tintin skulle tas bort från ungdomsbiblioteket Tiotretton och sedan samma dag tog tillbaka detta, har fått mig att fundera på hur jag själv såg på Afrika när jag var liten och om den bild som gavs i ”Tintin i Kongo” kan ha påverkat den bild jag hade då. Det är ju ”Tintin i Kongo” som är det album som har diskuterats mest, inte bara nu utan i flera år.

Vi hade ”Tintin i Kongo” hemma när jag var liten, så jag hade läst (eller tittat i) den redan innan jag började i skolan. Den kan ha påverkat min bild av Afrika, men å andra sidan tror jag att jag redan då också förstod att det var en komisk äventyrsserie och alltså inte skulle tas på fullt allvar. Afrikanerna framställdes som annorlunda eftersom de aldrig hade sett film tidigare och aldrig hade hört på grammofon och därför inte förstod vad det var (men vem skulle inte bli förvånad över sådant om man upplevde det för första gången i vuxen ålder?). Deras vördnad för den europeiske Tintin var så stor att jag tror att jag redan som femåring förstod att det borde ses som en överdrift och parodi.

Jag minns också att jag såg barnprogram på TV som gav liknande bilder av Afrika. Det var program som alltså sändes i public service-TV, eftersom TV 1 och TV 2 var de enda TV-kanalerna som fanns på den tiden. Dessa barnprogram skildrade det samtida Afrika på 1970-talet. Det var också ett fattigt Afrika som dock fick det bättre när vita biståndsarbetare kom dit och hjälpte afrikanerna att dra vattenledningar, för det var tydligen något som de inte kunde göra själva. Det var barnprogram som inte hade samma komiska ådra i sin skildring som Tintin hade, utan barnprogrammen som handlade om tredje världen var alltid ganska allvarliga i sin ton.

Det lilla man såg av Afrika i Aktuellt och Rapport (som jag brukade se tillsammans med mamma och pappa) var mest krig och elände.

Samtidigt måste jag tillstå, att jag som liten inte hade samma erfarenheter som andra av vad det kan innebära att vara i minoritet på grund av min hudfärg. Jag tyckte att det var töntigt när en klasskamrat i lågstadiet kallade mig och min tvillingbror för Dupond och Dupont och tyckte att det var lite störande att de mest korkade katterna i Pelle Svanslös var tvillingarna Bill och Bull, men jag upplevde ju aldrig saker av samma slag som min klasskamrat på gymnasiet Oivvio Polite berättar att han upplevde när han gick i mellanstadiet.

Ändå tycker jag att det är fel att rensa ut böcker från bibliotek. Man måste kunna läsa och diskutera litteraturen med barnen. Man kan läsa ”Tintin i Kongo” av Hergé och sedan också läsa barnboken ”Pricken” av Margret Rey.

Rättsväsendet i Kina gör inte rätt

söndag, augusti 12th, 2012

HÄSSELBY söndagen den 12 augusti 2012

Rättegången mot den kinesiska advokaten Gu Kailai visar bara alltför tydligt, vad som är fel med det kinesiska rättsväsendet. Gu Kailai har uppenbarligen inte ställts inför rätta för att det skall prövas om hon har begått det mord hon anklagas för eller inte, utan för att hon är gift med Bo Xilai, som tidigare hade en ledande position inom kommunistpartiet men som numera har hamnat i onåd. (Läs mer t.ex. i SvD, SvD, DN, DN.)

Kina hade en gång i tiden ett rättssystem, men det slogs sönder under Mao Zedongs tid, i samband med kulturrevolutionen och det stora språnget. De ”rättegångar” som då hölls, var rena politiska manifestationer där extatiska folkmassor fick utdöma dödsstraff till påstådda förrädare mot revolutionen.

Först på 1980-talet fick man återigen ett embryo till en verklig, juridisk process i vissa sammanhang, vilket var nödvändigt i samband med att man också alltmer började tillåta att folk handlade med varandra utan direkt inblandning från kommunistpartiets planbyråkrater. Men juristerna som har vuxit upp och utbildat sig under den eran, vet att de inte skulle ha sina positioner om inte kommunistpartiet tillät det. De är därför obrottsligt lojala mot staten, det vill säga mot kommunistpartiets vid varje tid gällande makthavare. Säger partiet att de skall döma på ett visst sätt, så gör de det.

Sådan är diktaturen. Där finns ingen rättssäkerhet.