Reflektioner kring valet i USA

HÄSSELBY torsdagen den 8 november 2012

President Obama blev omvald, trots ett dåligt ekonomiskt läge i Amerika. Segern var inte stor, men tydlig. Så är det ofta i amerikanska presidentval.

Med anledning av presidentvalet i USA, har många tyckt sig se en förändring hos Moderata samlingspartiet här i Sverige, mot bakgrund av att många ledande moderater i inför denna amerikanska val har uttalat sympatier för Demokratiska partiets kandidat, den sittande presidenten Barack Obama. Det är sant att moderaterna har förändrats. Ett parti som också har förändrats, och enligt min bedömning betydligt mer, är dock Republikanska partiet.

På 1980-talet var nästan alla moderater anhängare av Republikanska partiets Ronald Reagan och hans politik. Han förde en liberalkonservativ ekonomisk politik med marknadsekonomi som ledstjärna, på ett sätt som låg nära moderaternas ideal, och han stod tydligt för demokratins ideal i världspolitiken. I det avseendet har inte Republikanska partiet ändrats särskilt mycket. Däremot har Republikanska partiet förändrats mycket i den sociala politiken, livsstilsfrågor och tolerans mot minoriteter och där har partiet rört sig i en helt annan riktning än moderaterna.

Republikanska partiet bildades en gång för att samla motståndet mot slaveriet i Förenta Staterna i mitten av 1800-talet. Partiets kandidat Abraham Lincoln kom till makten och kunde avskaffa slaveriet. Därefter var Republikanerna länge de svartas parti i USA, vid sidan om att det efter segern i inbördeskriget också blev maktens och företagarnas parti. Demokratiska partiet var samtidigt totalt dominerande i de tidigare slavstaterna i Söder i hundra år, ända tills bröderna Kennedy gjorde upp med partiets segregeringsförespråkare.

Abraham Lincoln skulle nog inte ha känt igen sig i sitt parti idag, sannolikt inte Ronald Reagan heller. Det är för närvarande ett parti med starka falanger av religiösa fundamentalister och tycks rent av ha vissa drag av främlingsfientlighet. Sådana uppfattningar var inte alls framträdande i partiet på Reagans tid. De svarta röstar numera på demokraterna, och det beror inte bara på att det partiet har en president vars far var svart.

De allra mest utflippade republikanerna, Todd Akin från Missouri och Richard Mourdock från Indiana, förlorade lyckligtvis i valet till senaten, den ena av den amerikanska riksdagens båda kammare.

Om republikanerna skall ha en chans att komma tillbaka till Vita huset, måste de nog tänka om kring delar av sin politik.

Kommentera