Arkiv för september, 2012

Missförstådd pressetik

fredag, september 14th, 2012

HÄSSELBY fredagen den 14 september 2012

Julia Finnsiö (mp) tycker av någon anledning att det är fel att polisen och massmedia publicerar bilder på en person som är efterlyst för ett rån som skedde nyligen.

Finnsiö har nog missförstått de pressetiska reglerna i detta sammanhang.

Sedan länge gäller i Sverige, att massmedia inte publicerar personuppgifter i onödan på personer som är misstänkta för brott. Om det inte finns anledning för allmänheten att få uppgift om en misstänkt persons identitet, så publiceras inte det, eftersom sådana uppgifter kan vara kränkande för personen som drabbas av detta.

Det innebär inte, att massmedia skulle vara förhindrat att hjälpa polisen med dess spaningsarbete genom att lägga ut bilder på personer som är efterlysta. Om åklagare, polis och massmedia bedömer att bilderna skall publiceras, så är det för att personen behöver höras i det enskilda fallet och myndigheterna vill ha allmänhetens hjälp för att få tag på personen.

I andra fall kan åklagare och polis å andra sidan bedöma att uppgifterna skall hållas hemliga inte bara för att värna den misstänktes integritet, utan även för att publicitet skulle kunna kompromentera spaningsarbetet.

Personen kanske inte har begått brottet. Även om personen har begått brottet, så kanske personen inte kan fällas för brottet. I det aktuella fallet handlar det dock om en person, som man med stor sannolikhet kan säga faktiskt begick det brott han är efterlyst för och samtidigt vet inte polisen exakt vem han är, bortsett från att man utifrån övervakningskamerornas bilder anser att det torde vara samma person som skall ha begått liknande brott tidigare.

Tycker Finnsiö att det vore dåligt om någon kunde identifiera mannen på bilderna så att polisen kan höra honom i saken?

Våld är inte ursäktligt

torsdag, september 13th, 2012

HÄSSELBY torsdagen den 13 september

Jag kan förstå att man kan bli upprörd över kulturella uttryck som man tycker är hädiska, men det ger en inte rätt att ta till våld. Det är helt oförsvarligt att göra, som några våldsverkare i Libyen gjorde när de dödade amerikanska diplomater inklusive ambassadören och plundrade det amerikanska konsulatet i Benghazi.

Det finns ingen anledning att angripa en stats myndigheter och symboler, för att man ogillar vad en enstaka medborgare i det landet har gjort. Man måste förstå, att i ett demokratiskt land med yttrandefrihet, är det inte staten som ansvarar för vad folk säger, även om de uttrycker dumheter.

Precis som i många andra samhällen, är det dock bara en liten minoritet som reagerar så.

De flesta muslimer tycker att det räcker med fördömanden i ord. Många enskilda libyer har också velat framföra ursäkter till USA å sitt lands vägnar. Det är storsint.

Jag tycker att president Obamas reaktion på det hela slår an rätt ton. Förhoppningsvis kan mördarna i Libyen snart ställas inför rätta, i enlighet med den rättsordning som gäller i landet.

Skottland, England och EU

onsdag, september 12th, 2012

HÄSSELBY onsdagen den 12 september 2012

I Skottland förbereder den regionala administrationen en folkomröstning om självständighet. Skottlands regionfullmäktige domineras av Scottish National Party (SNP) som vill att Skottland blir självständigt.

Idag meddelade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, att om Skottland blir självständigt så kommer det inte automatiskt att stanna inom EU. Ett nytt land måste ansöka om medlemsskap, menar Barroso. Det var nog inte vad skottarna hade tänkt sig.

Det samma borde väl i och för sig också gälla för England. Om Skottland lämnad Förenta Kungariket, så kommer det nya Förenade Kungariket England och Nordirland rimligtvis också att behöva ansöka om medlemskap i EU.

Jag hoppas att Förenade Kungariket Storbritannien och Nordirland inte delas. Skottland kan bevara sin särart inom landet precis som det hittills har gjort och Förenade Kungarikets landsdelar har stolta gemensamma traditioner och världens vackraste nationsflagga.

Det var inte detta jag röstade ja till

onsdag, september 12th, 2012

HÄSSELBY onsdagen den 12 september 2012

Mycket har hänt med EU idag, liksom de senaste åren.

För några år sedan såg det ut som om unionen snart skulle kunna utvidgas med länder som Ukraina och Georgien. Det var en hoppfull utveckling. Den interna utvecklingen i Ukraina har satt stopp för dess fortsatta närmande västerut och för Georgien är ett medlemskap knappast aktuellt efter rysk-georgiska kriget 2008.

Samtidigt har den djupa lågkonjunkturen lett till att EU alltmer sluter sig inom sig självt och man diskuterar om olika länder skall lämna valutasamarbetet – vissa för att de har för dålig ekonomi (Greklands exit – ”grexit”), andra för att de inte vill få sämre ekonomi (Finland – ”fixit”). Alla tycks se till den tyska ekonomin som en räddare, men tyskarna är inte beredda att betala hur mycket som helst om inte mottagarländerna samtidigt gör sitt till genom att göra strukturreformer för att förhindra framtida problem av samma art.

Jag röstade ja till EU-medlemskap en gång i tiden, för jag ville ha öppna gränser mellan de olika självständiga länderna i Europa. De fyra friheterna skulle garantera detta. Jag röstade också ja till att Sverige skulle anta euron som valuta. Jag föreställde mig att alla länder skulle följa de statsfinansiella regler som de själva satte upp, men så har det inte blivit. Euron har inte blivit det jag röstade ja till. Idag uttalade kommissionens ordförande José Manuel Barroso också att han vill lösa den ekonomiska krisen genom ökad federalism, det vill säga en utveckling mot något som kanske skulle kunna bli ett Europas förenta stater eller i vart fall en ökad statlig kontroll över kapitalflödena. För att förhindra att unionen splittras, krävs det hårdare tag? Det var inte heller vad jag röstade ja till.

Läs gärna Mattias Lundbäcks (m) synpunkter idag.

Jag är för EU, som ett samarbete mellan självständiga stater som underlättar för människor, varor, tjänster och kapital att röra sig mellan länderna och slår vakt om de grundläggande mänskliga rättigheterna och främjar fred och ömsesidig förståelse. Det är vad jag tycker att EU skall vara. Det gynnas inte av krav på hårdare regleringar.

Flera vårdnadshavare än två är ingen enkel sak

måndag, september 10th, 2012

HÄSSELBY måndagen den 10 september 2012

Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) tycker att man borde utreda möjligheterna att barn skall kunna ha mer än en vårdnadshavare, mot bakgrund av att det finns många barn som har mer än två vuxna som har en föräldraroll i förhållande till barnet. Det är väl ingen orimlig tanke, men alldeles enkel är frågan inte.

Enligt nuvarande lagstiftning kan ett barn ha en eller två legala vårdnadshavare. Det vanligaste är att barnets två föräldrar är vårdnadshavare, men det är inte nödvändigtvis samma personer som faktiskt har hand om barnet som är dess vårdnadshavare.

Vårdnadshavare är en juridisk term som inte syftar på den eller de som vårdar barnet, utan på den eller de som företräder barnet juridiskt tills barnet fyller 18 år. Förr i tiden kallades det förmyndare.

I juridisk mening kan vårdnadshavarna liknas vid ett bolags firmatecknare; det är vårdnadshavarna som med juridiskt bindande verkan kan ingå avtal och på annat sätt företräda barnet i legala sammanhang.

Om barnet har två vårdnadshavare, skall dessa alltid vara eniga om besluten. Någon möjlighet, likt för ett bolags firmatecknare, att bestämma att de skall kunna företräda barnet var och en för sig, finns inte. Så länge föräldrarna är överens, är detta normalt inget problem.

Värre är det, när det uppstår vårdnadstvister. Tvister kan uppstå i alla former av förhållanden. Man kan aldrig säga att ”det händer inte oss”. Det händer alltid någon eller några. Vårdnadstvister är ofta de allra svåraste tvisterna att lösa, eftersom det finns så många känslor med i bilden och parterna brukar ha svårt att förlika sig med domstolarnas utslag oavsett hur det går.

En vårdnadstvist lär inte bli lättare, om det finns fler än två parter inblandade.

Därför kan det finnas anledning att tänka sig för, innan man utökar möjligheten för föräldrar att godkänna att styvföräldrar och andra former av partner också skall kunna bli vårdnadshavare vid sidan om de juridiska föräldrarna.

En annan möjlighet vore kanske att vårdnadshavarna med legal verkan skulle kunna befullmäktiga ytterligare personer att ha vårdnaden om deras barn vid sidan om dem. Då skulle fler än två personer kunna ha ett faktiskt vårdnadsskap om barnet, men tar förhållandet slut skulle fullmakten kunna återkallas utan en slitsam rättslig tvist om den saken.

Hur som helst, är det bra om saken utreds.

Två benådade, flera kvar

måndag, september 10th, 2012

HÄSSELBY måndagen den 10 september 2012

Media rapporterar idag att två svenska journalister som har suttit fängslade i Etiopien har benådats, och alltså kan resa hem igen. (DN, SvD, SvD)

Journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye dömdes för samröre med rebeller. Det är ett faktum att de hade varit i kontakt med rebellstyrkor i Etiopien, men enligt deras egna uppgifter var det av journalistiska skäl, för att rapportera om konflikten, inte för att de på något sätt stödde rebellerna politiskt.

Det är bra att de har blivit benådade. Samtidigt finns det många andra fångar runt om i världen, också svenska medborgare, som är fängslade för att de ägnat sig åt journalistik och som borde bli frisläppta. I Etiopiens grannland Eritrea sitter till exempel svenske Dawit Isaak fängslad, även han journalist.

Höstmörkret är här

måndag, september 10th, 2012

HÄSSELBY måndagen den 10 september 2012

Tiden går snabbt, snart är det höstdagjämning. Det är mörkare längre tid både morgon och kväll. Jag tror att det är dags att leta fram någon reflex, så att man syns i mörkret när man är ute och går.

Stöd saknas för trängselskatter på Essingeleden

fredag, september 7th, 2012

HÄSSELBY fredagen den 7 september 2012

Igår skrev Lars Strömgren en debattartikel i DN där han förespråkade att trängselskatt inte bara skall drabba dem som vill köra in i eller ut ur innerstaden utan även skall tas ut på Essingeleden. Strömgren företräder något som heter Tankesmedjan Urbanisma.

Strömgren backar upp sina argument med ”beräkningar vid KTH” utan att hänvisa till vad det är för beräkningar som han menar. Han skriver att för närvarande ”finns det en bred allmän och politisk konsensus om att trängselskatten var ett lyckat tilltag,” ett påstående som inte heller styrks med någon källa.

Faktum är att det inte finns någon majoritet i Stockholms kommunfullmäktige för att utöka trängselskatten till Essingeleden. Något vettigt skäl för att göra det finns inte heller. Essingeleden är idag i stort sett den enda vägen man kan ta, om man vill åka mellan söderort och norrort utan att behöva betala trängselskatt.

Strömgren påstår bland annat att frånvaron av trängselskatter på Essingeleden innebär att vissa trafikanter i dag åker omvägar för att slippa betala. Det är en synpunkt som är helt ologisk. Vilka ”omvägar” handlar det om?

Vilka omvägar handlar det om, ifall man tar Essingeleden för att åka mellan t.ex. Årsta och Solna? Vilka omvägar handlar det om, ifall man tar Essingeleden för att åka mellan t.ex. Åkersberga och Nynäshamn?

Trängselskatt är ett trubbigt instrument för att komma tillrätta med trafikinfarkten i Stockholm, men den var relativt lätt att införa jämfört med bättre alternativ och den infördes för att en majoritet (om än knapp) av Stockholms stads invånare röstade ja i folkomröstningen.

Trängselskatten är ämnad att minska trafikträngseln i Stockholms innerstad. Om man skulle lägga trängselskatt även på Essingeleden, förfelas detta syfte.

Brott är brott oavsett om det kallas konst

söndag, september 2nd, 2012

HÄSSELBY söndagen den 2 september 2012

Det har nu framkommit, att de enkronor med förändrad text på som har hittats i cirkulation, påstås vara ett konstverk. Även reaktionerna från folk skall räknas in i konstverket.

Personen som ligger bakom förfalskningarna, påstår att det inte är förfalskningar utan konstverk. Det är fel. Om något är brottsligt, så är det brottsligt, oavsett om det är konstnärligt utfört eller inte.

I detta fall kan det handla om falskmyntning och om förtal av kungen. Den som ligger bakom brotten kan inte komma undan genom att påstå att det skulle vara konst. Det är klart att det kan vara konst, men det kan likafullt vara brottsligt.

Personen bakom de förfalskade mynten bestämde sig tydligen för att göra detta, för att avspärrningar i samband med firandet av kungens 65-årsdag fick henne att komma någon halvtimme för sent till jobbet. Jaha, skall det vara skäl till falskmyntning och smädande av kungen?

Om kungen själv hade fått bestämma, hade man nog inte haft några avspärrningar alls, men nu är säkerhetssituationen sådan att SÄPO nog kräver att staden skall spärras av. I så fall är det väl SÄPO man skall vara arg på. Eller kanske ännu hellre terroristerna.

– Mer om detta: AB, DN, SvD, SvD.

– Ronny Åkerberg (oberoende socialist) skriver på sin blogg ”Röda Malmö” att det är rätt att smäda kungen men att Lars Vilks gör fel när han smädar muslimer. Jag anser för min del att man skall kunna göra båda saker i konstens namn, men är det brottsligt så skall man också stå för det och ta sitt straff. – Jens Fagerlund (oberoende borgerlig) tycker att konsten kan konstateras bli allt konstigare. Det håller jag med honom om, men till skillnad från honom kommer jag fortsätta att vara intresserad av konst.

– Några konstbloggar om saken: Ann Helena Rudberg, Ma: Berättelser och tankar,