Tintin och min världsbild som liten

HÄSSELBY torsdagen den 27 september 2012

Den debatt som har uppstått i samband med att Kulturhuset först meddelade att Tintin skulle tas bort från ungdomsbiblioteket Tiotretton och sedan samma dag tog tillbaka detta, har fått mig att fundera på hur jag själv såg på Afrika när jag var liten och om den bild som gavs i ”Tintin i Kongo” kan ha påverkat den bild jag hade då. Det är ju ”Tintin i Kongo” som är det album som har diskuterats mest, inte bara nu utan i flera år.

Vi hade ”Tintin i Kongo” hemma när jag var liten, så jag hade läst (eller tittat i) den redan innan jag började i skolan. Den kan ha påverkat min bild av Afrika, men å andra sidan tror jag att jag redan då också förstod att det var en komisk äventyrsserie och alltså inte skulle tas på fullt allvar. Afrikanerna framställdes som annorlunda eftersom de aldrig hade sett film tidigare och aldrig hade hört på grammofon och därför inte förstod vad det var (men vem skulle inte bli förvånad över sådant om man upplevde det för första gången i vuxen ålder?). Deras vördnad för den europeiske Tintin var så stor att jag tror att jag redan som femåring förstod att det borde ses som en överdrift och parodi.

Jag minns också att jag såg barnprogram på TV som gav liknande bilder av Afrika. Det var program som alltså sändes i public service-TV, eftersom TV 1 och TV 2 var de enda TV-kanalerna som fanns på den tiden. Dessa barnprogram skildrade det samtida Afrika på 1970-talet. Det var också ett fattigt Afrika som dock fick det bättre när vita biståndsarbetare kom dit och hjälpte afrikanerna att dra vattenledningar, för det var tydligen något som de inte kunde göra själva. Det var barnprogram som inte hade samma komiska ådra i sin skildring som Tintin hade, utan barnprogrammen som handlade om tredje världen var alltid ganska allvarliga i sin ton.

Det lilla man såg av Afrika i Aktuellt och Rapport (som jag brukade se tillsammans med mamma och pappa) var mest krig och elände.

Samtidigt måste jag tillstå, att jag som liten inte hade samma erfarenheter som andra av vad det kan innebära att vara i minoritet på grund av min hudfärg. Jag tyckte att det var töntigt när en klasskamrat i lågstadiet kallade mig och min tvillingbror för Dupond och Dupont och tyckte att det var lite störande att de mest korkade katterna i Pelle Svanslös var tvillingarna Bill och Bull, men jag upplevde ju aldrig saker av samma slag som min klasskamrat på gymnasiet Oivvio Polite berättar att han upplevde när han gick i mellanstadiet.

Ändå tycker jag att det är fel att rensa ut böcker från bibliotek. Man måste kunna läsa och diskutera litteraturen med barnen. Man kan läsa ”Tintin i Kongo” av Hergé och sedan också läsa barnboken ”Pricken” av Margret Rey.

Ett svar till “Tintin och min världsbild som liten”

  1. Efterklokheter om #tintingate | Stefan Bergmark skriver:

    […] Mer: SvD, Svt, Lars Böhlin, Interasistmen.se, Feministbiblioteket, Elias Granqvist, […]

Kommentera