Arkiv för juli, 2011

Snart ny ledare för Centerpartiet

fredag, juli 22nd, 2011

HÄSSELBY fredagen den 22 juli 2011

Nu står det klart vilka tre personer som är officiella kandidater till att efterträda Maud Olofsson som partiledare för Centerpartiet. De tre är Annie Johansson, Anna-Karin Hatt och Anders W. Jonsson. Inget av namnen är väl någon överraskning. Vissa röster hade höjts för Eskil Erlandsson, men han fick nog ändå betraktas som en högoddsare, särskilt i jämförelse med Johansson och Hatt.

Jag har själv inte lust att spekulera i hur partiledarvalet skall gå, det är en intern sak för Centerpartiet. Centerpartister är i allmänhet nöjda med processen hittills. Det är mer intressant att läsa några andra bloggkommentarer.

Kent Persson (m) i Örebro noterar att det spelar roll vem som leder ett parti. Fredrik ”Tokmoderaten” Antonsson” berättar på ett underhållande sätt att han minsann har träffat en av kandidaterna. Mary X. Jensen (m) tycker att den interna processen inom Centerpartiet, med tre öppna kandidater, känns sund.

Martin Moberg (s) tror däremot inte att det räcker med att ha ett val mellan tre kandidater för att partiet, som han ser det, skall återfinna sin själ. Han hänvisar till Peter Högberg (s), som har gjort en liknande reflektion. Det låter som om de skulle veta något om Centerpartiets själ, som inte centerpartisterna själva vet. Sebastian Stenholm (s) tycker att det tyder på splittring att ha tre kandidater och Peter ”Röda berget” Johansson (s) hoppas å sin sida på inbördeskrig inom Centerpartiet – möjligen saknade han öppna strider i det egna partiet när valet av Håkan Juholt drevs igenom tidigare i år?

Lite mer om det gröna guldet

torsdag, juli 21st, 2011

HÄSSELBY torsdagen den 21 juli 2011

Jag skriver nog ganska ofta om träd, skog och skogsbruk på den här bloggen och det har väl delvis att göra med att frågan intresserar mig personligen men också naturligtvis för dess allmänintresse, som gör saken till en fråga av viss politisk betydelse.

Idag skriver DN/TT om hur världens skogar räddar klimatet genom att absorbera koldioxid och att världens samlade skogar tillsammans skulle klara detta bättre om de inte skövlades i länder som Brasilien, Kongo och Indonesien. Det tror jag också. Ett ansvarstagande skogsbruk ser till att nedhuggen skog ersätts med nya plantor så att återväxten säkras. För att så skall ske krävs medvetna och ansvarstagande skogsägare, sådana som de flesta privata skogsägare här i vårt land.

DN/TT:s artikel känns negativt vinklad utan att ge några förslag till förbättringar, vilket är tråkigt. Samtidigt görs ingen försök till analys av var problemet egentligen ligger när det kommer till regnskogsskövlingen.

Kemikaliedetektiven (Monica Kauppi) skriver några tänkvärda rader om vad vi ersätter skogen med. Peter Larson skriver också ett inlägg där han (bland mycket annat) ger tänkvärda synpunkter.

Jonny Fagerström skriver om samma rapport på hemsidan för organisationen The Climate Scam och konstaterar att jorden blir grönare. Han skriver bland annat: ”Forskarna finner även att det största årliga kolflödet sker i tropiska skogar och att de flödena nästan balanseras. Därmed är de tropiska skogarna i stort sett koldioxidneutrala. Detta beror på att de tropiska skogarnas tillväxt och återväxt kompenseras av fortsatt avskogning. Tempererade och barrskog -, tundraområden å andra sidan, visar sig vara nettokolsänkor.”

Sedan avslutar Fagerstörm med att fråga sig, om koldioxid bidrar till den ökade växtligheten. Det är förstås mycket möjligt att det är så.

Det är känt sedan tidigare, att för många miljoner år sedan, när jordens atmosfär innehöll en betydligt större andel koldioxid än i våra dagar, så var också växtligheten mer gynnad med fler och större växter än vad vi har idag. Inte bara ökad temperatur utan även ökad koldioxidhalt i luften kan således gynna skogstillväxten och skogen kan i sin tur på detta sätt kompensera för mycket av den koldioxid som kommer ut genom att binda den.

Skogsindustrin har alltså ett viktigt värde, inte bara ekonomiskt utan även ekologiskt. Dessutom är ju träd alltid vackra att se på.

Slutet på en epok i den nära yttre rymden

onsdag, juli 20th, 2011

HÄSSELBY onsdagen den 20 juli 2011

I kväll landar den amerikanska rymdfärjan Atlantis på jorden efter sin sista färd. Det var den sista färden med någon av NASA:s rymdfärjor. De tas härefter ur bruk.

När programmet med rymdfärjor inleddes, var tanken att de skulle kunna flyga ut i rymden på regelbunden basis och också kunna tillhandahålla tjänster för kommersiella intressen. Det blev inte riktigt som man hade tänkt sig. Rymdfärjorna kom inte att åka så ofta som man från början planerade och intäkterna blev aldrig så höga att man kunde gå med någon egentlig vinst med programmet. Samtidigt har programmet inneburit många tekniska och vetenskapliga framsteg. NASA har andra program i sin verksamhet också. Det återstår att se, om något av dem kan utvecklas på ett bättre sätt.

Rent kommersiell rymdflygning kanske blir nästa steg i rymden. Det finns redan många privat finansierade kommunikationssatelliter och snart kanske det blir dags för rymdturism skött av privata aktörer. Att rymdfart skall skötas av statliga organ är egentligen bara en kvarleva från rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen under kalla kriget.

Klarhet i några tidigare olösta frågor

tisdag, juli 19th, 2011

HÄSSELBY tisdagen den 19 juli 2011

Många samhälleliga tvistefrågor har sin uppkomst i, att man är oenig om hur ett historiskt skeende verkligen gick till. När man kan få klarhet i det, kan förhoppningsvis låsta positioner lösas.

Chile drabbades av en militärkupp 1973 och presidenten Salvador Allende dog i samband med kuppen. Det har länge varit oklart hur det gick till när han dog. Kuppmakarna hävdade att han hade begått självmord, medan många av hans anhängare inte trodde på det utan ville tro att han hade stupat i strid när militären tog över eller trodde att militären mördade honom kort därefter. Nu har det bekräftats att han begick självmord.

En annan fråga som har lösts, åtminstone delvis, är en av de stölder som den så kallade KB-mannen utförde på Kungliga biblioteket. KB-mannens dåd inspirerade till TV-serien ”Boktjuven” som sändes på Sveriges television tidigare i år. Ett av de verk som han försnillade från KB har hittats hos en boksamlare i New York. Tyvärr verkar det som om man inte har några goda utsikter att enkelt få tillbaka boken.

Brottsliga dåd, våldsamma såväl som försåtliga, kan ofta inte göras ogjorda. Att få klarhet i hur det gick till och vad som har hänt sedan, kan inte göra saken bättre och de ansvariga kan kanske inte ställas till ansvars så långt efteråt, men det kan förhoppningsvis åtminstone möjliggöra en form av avslut av saken.

Välstånd skapas av pengar, pengar skapas av arbete

måndag, juli 18th, 2011

HÄSSELBY måndagen den 18 juli 2011

Den offentliga sektorn behöver pengar för att fungera, precis som allt annat. Om staten behöver mer pengar, kan man tro att det är lätt att öka inkomsterna. Det är väl bara att höja skatten?

Det är en vanlig uppfattning hos den politiska vänstern. Höjer man skatten, borde man ju få in mer pengar. Det ligger förstås en viss logik i det.

En handelsman som vill sälja sina varor kan också höja sina priser för att få in mer pengar. Det är lika logiskt. Handelsmannen vet dock, att om han höjer priserna för mycket, så kommer ingen att handla hos honom. Kunderna går till hans konkurenter i stället, för där kan priset på samma vara vara lägre.

Staten har ju ingen konkurent på samma sätt. Visst, man kan emigrera om skatten är för hög, men det är ändå en större sak att flytta utomlands än att gå över gatan till en annan butik. Så man får alltså finna sig i att skatten är hög?

Vad skatter som är för höga gör, är att de i praktiken får folk att arbeta mindre. Det lönar sig inte att jobba, om skatten på arbete är för hög. Detta oavsett om man är anställd eller egen företagare.

Därför är det viktigt att skatterna inte blir för höga. Faktum är att lägre skatter i % ofta kan generera högre skatteintäkter i reda pengar. Folk jobbar mer, skapar mer, om de får behålla mer av det de tjänar, folk kan konsumera mer och mervärden genereras, och då går landets ekonomi bättre. Det blir mer skatter in till staten trots att folk får behålla mer av det de tjänar.

Det är inte så enkel matematik, men nationalekonomi är inte helt enkelt. Det tål att funderas på, eller hur?

Fler ägarlägenheter vore bra

söndag, juli 17th, 2011

HÄSSELBY söndagen den 17 juli 2011

I veckan gick Hyresgästföreningen ut och kritiserade det politiska arbetet för att möjliggöra skapandet av bostäder med äganderätt insprängda i hus som annars upplåts med hyresrätt.

”Människor vill bo i bostadsområden som är snygga, välvårdade och där det finns bra skolor, bra kollektivtrafik och affärer. Det är det viktiga. Vilken upplåtelseform det är, är mindre viktigt”, har Hyresgästföreningens ordförande Barbro Engman sagt till Sveriges Radio. Jag tror att alla människor är olika. För somliga är säkert upplåtelseformen inget som de bryr sig om, för andra kan den vara oerhört viktig. Känslan av att bostaden man har verkligen är ens egen kan nog vara viktig för många.

Om det bleve färre hyresrätter, så skulle väl Hyresgästföreningen riskera att förlora medlemmar. I Stockholm är nog inte risken så stor. Det byggs bostäder av alla de slag här och även om somliga hyresrätter omvandlas till andra former så tillkommer nya hyresrätter i nybyggda hus.

Blandade boendeformer kan ge en större social spridning av invånare i ett område och kan därför motverka segregation. Det har man erfarenhet av också från andra länder, där ägarlägenheter har funnits länge.

Till sist en juridisk-teknisk kommentar: äganderätt är ingen upplåtelseform. Man kan inte upplåta något med äganderätt, eftersom hela äganderätten övergår till köparen. En äganderätt överlåts.

Till trädens försvar

lördag, juli 16th, 2011

HÄSSELBY lördagen den 16 juli 2011

På sista tiden har det uppmärksammats mycket i massmedia, att många förstör träd på annans mark (kanske särskilt på kommunal mark) utan synbara skäl eller bara för att kanske få lite bättre utsikt från sin egen bostad. Det är svårt att se någon genomtänkt tanke bakom detta.

Det är klart, det finns alltid somliga som får en kick av att helt enkelt förstöra saker. Andra tycker att utsikt är så viktigt att de kan ta till vandalisering för att själv få det, i stället för att inse faktum att om man vill ha något så måste man betala för det.

Träd är vackra att se på, de är bra för miljön och om de förstörs så går de inte att ersätta hur lätt som helst. Man kan visserligen köpa halvvuxna träd och plantera dem, men fullvuxna träd kan man inte rimligen ersätta med andra fullvuxna träd. Det är inte bara att flytta och plantera om dem.

När ett träd har förstörts av okända gärningsmän så att det måste fällas, så kan det alltså inte lätt ersättas av ett nytt träd. Däremot borde man väl kunna tänka sig att sätta upp något annat på platsen. Det kunde kanske vara en bra plats för ett stort offentligt plastiskt konstverk.

Budgeten och riksdagen

lördag, juli 16th, 2011

HÄSSELBY lördagen den 16 juli 2011

Regeringen måste få igenom sin budgetproposition i riksdagen. Eftersom svenska regeringar för det mesta är minoritetsregeringar*, så införde man för den ekonomiska stabilitetens skull på 1990-talet en budgetprocess som lät regeringen få sin budgetproposition genom riksdagen även om endast en relativ majoritet stödde den. Det innebär att oppositionen måste ena sig om ett gemensamt budgetalternativ för att fälla regeringens förslag.

De fyra partier som utgör oppositionen i vår riksdag för närvarande är, om man får tro vad de själva säger, inte att betrakta som ett gemensamt regeringsalternativ. Det innebär att de sannolikt inte kommer att vilja enas om ett gemensamt budgetalternativ heller. Trots det, låter det emellertid i retoriken från s som om det skulle vara möjligt.

Regeringen kan förstås förlora en del voteringar i riksdagen och ändå sitta kvar, men om man skulle förlora omröstningen om budgeten så finns det ingen parlamentariskt ärlig chans att sitta kvar. Då blir det till att avgå, och låta den samlade oppositionen bilda en ny regering. Är socialdemokraterna verkligen villiga att göra det tillsammans med mp, v och sd?

Carl B. Hamilton (fp) skriver läsvärt om detta på SvD Brännpunkt och Hans Wallmark (m) likaså på Newsmill.

________________________
* Sedan införandet av nuvarande regeringsform har Sverige endast haft majoritetsregeringar i sammanlagt ca åtta år, 1976-78, 1979-81 och 2006-10. Motsvarande gällde också under den förra regeringsformen från parlamentarismens införande och framåt. Avseende situationen på 1920-talet talade man rent av om ”valvindsparlamentarism”, vilket innebar att de som gick fram mest i valet fick bilda regering även om majoritet inte uppnåddes.

Rätt rättshistoria

torsdag, juli 14th, 2011

HÄSSELBY torsdagen den 14 juli 2011

När man jobbar med juridik, så handlar det inte bara om att ha rätt eller få rätt eller nu gällande rätt. Ibland måste man också veta vad som var rätt en gång i tiden, fast det nu inte är rätt längre eftersom lagen har ändrats sedan dess. Jag hade ett sådant ärende på jobbet idag och fick leta upp en gammal lagbok från 1980 för att kontrollera vad som gällde då. Jag hade hittat den då gällande lagen på Internet, men bara den lagens senaste lydelse, det vill säga som den såg ut närmast innan den ersattes med en ny lag ca tio år senare.

I det ärende jag handlade, hade en sak inträffat då i början på 1980-talet, och därför behövde jag veta hur lagen såg ut när det hände, för att se om den hade tillämpats på rätt sätt då. Rättshistoria är viktigt inte bara i det enskilda fallet. Det kan också ha stor betydelse för hur man generellt skall förhålla sig till ett helt rättsområde.

Frågan om allemansrättens innebörd och utveckling har varit uppe till diskussion på sistone. Jag har skrivit flera inlägg om det på den här bloggen, senast nu i söndags, och debatten pågår som bäst även på annat håll. Idag skrev såväl miljöminister Andreas Carlgren (c) som företrädare för markägare och företrädare för turistindustrin.

Det kanske märkligaste på svd.se idag är dock läsaromröstningen på http://www.svd.se/opinion/, där man kan besvara frågan ”Ska allemansrätten begränsas?” endast med antingen ja eller nej. Hela debatten går ju ut på att försöka definiera gränserna för allemansrätten. Då kan man inte svara på den frågan hur enkelt som helst.

Allemansrätten har aldrig fullständigt blivit kodifierad i lagstiftning och det är bland annat därför dess gränser är så svåra att definiera på ett sätt som alla kan vara överens om. Man är inte ens eniga om allemansrättens ursprung. Här återkommer jag då till varför jag inledde det här blogginlägget med ämnet rättshistoria, för det är bland annat den man måste kunna om man skall veta vad allemansrätten går ut på. Gunnar Wiktorsson skriver på Newsmill idag och förklarar att uppfattningen att allemansrätten skulle vara urgammal i vårt land är en myt. Visserligen har den delvis sina rötter i väldigt gamla lagregler, något mer än vad Wiktorsson tycks vilja erkänna, men i stort sett utformades den under 1900-talets mitt.

Bra förslag till förlängd blå linje

onsdag, juli 13th, 2011

HÄSSELBY onsdagen den 13 juli 2011

Min far jobbade med trafikplanering på konsultföretaget VIAK på 1980-talet. Senare köptes VIAK upp av VBB, som ännu senare blev Sweco. Idag publicerades i SvD ett förslag till utbyggnad av tunnelbanans blå linje, som Sweco har presenterat. Det är ett förslag, som min far nog också hade kunnat komma med.

Tanken med blå linjens förlängning mot sydost var från början, att den skulle vika av söderut från Kungsträdgården och gå under Skeppsbron till Slussen, där den sedan skulle svänga av mot Nacka. Den skulle ersätta Saltsjöbanan.

Swecos nya förslag går ut på att blå linjen skall dras till södra Djurgården i stället och sedan under Saltsjön till Nacka, i en tunnelkonstruktion som skall vara gemensam med Österleden. Jag tycker att det är ett bra förslag. Med Saltsjöbanan bibehållen, kan många Nackabor ändå ta sig direkt till Slussen med spårbunden trafik. Samtidigt får man bättre kommunikationer till Skansen och Gröna lund, där spårvagnar och bussar redan idag ofta är fyllda med resande.