Genomtänkta trafiklösningar krävs för cykeltrafiken

HÄSSELBY tisdagen den 28 juni 2011

På sommaren är det fler som cyklar än annars, men Stockholm har på senare år blivit en stad där många människor helt eller delvis cykelpendlar till sina jobb dagligen året runt. Det har påkallat en helt annan uppmärksamhet för cyklisternas villkor i gaturummet än tidigare, trots att frågorna egentligen inte är nya.

Jag brukade cykla fram och tillbaka till universitetet när jag pluggade på 1990-talet. Cykelvägen till universitetet längs med Roslagsvägen var inte helt optimal, den var egentligen för smal, med tanke på att cykelbanan var dubbelriktad, att även mopedister skulle hålla till där och att fotgängarna endast var skilda från cykelbanan med en heldragen vit linje. Det gick ofta bra, men helt utan incidenter var jag inte under de där åren.

För att planlägga goda cykelstråk så måste man tänka som en cyklist, eller i alla fall tänka på hur en cyklist kan tänkas bete sig i trafiken. En cyklist kan inte svänga skarpt omedelbart nedanför en backe (oavsett om färden går uppför eller nedför) och helst inte någon annanstans heller, en cyklist kan inte på ett enkelt sätt ta sig förbi en trottoarkant, en cyklist kan inte förutsättas vilja dela körbana varken med bilister eller fotgängare och man kan inte sätta knappen för aktivering av cykeltrafikljuset så nära körbanan att cyklisten måste köra framhjulet halvvägs ut i körbanan för att nå den utan att kliva av sin cykel. Cykelbanor och cykelvägar bör vara sammanhängande och konsekvent byggda. Inriktningen på det nuvarande arbetet för detta i Stockholms stad är föredömligt, men det finns ännu mycket kvar att göra.

Kommentera