Arkiv för mars, 2011

Ingen EU-skatt, tack!

torsdag, mars 31st, 2011

HÄSSELBY torsdagen den 31 mars 2011

Folkpartiet är i många stycken ett bra parti och folkpartister är trevliga att ha att göra med i allianssamarbetet, men ibland drar vissa folkpartister felaktiga slutsatser. Folkpartisterna Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström förespråkar i Sydsvenskan idag att EU gärna skall få ta ut skatt. Har vi inte nog med skatter i vårt land redan? Vem tror egentligen att fler skatter och ytterligare en beskattningsnivå skulle leda till ett lägre eller ens oförändrat skattetryck?

När Fredrik Reinfeldt anser att EU:s budget skall begränsas i förhållande till EU:s samlade bruttonationalinkomst, så kallar de tre folkpartisterna detta en ”ytterkantsposition”. Menar de då att det skulle vara en mainstreamsynpunkt att förespråka att EU-byråkratin skall få kosta mer och mer? Det verkar underligt och rimmar desstom illa med att de samtidigt säger sig vilja skära exempelvis i jordbruksstödet.

De tre folkpartisterna tycker att EU:s finansiering är oklar, vilket den i själva verket inte är, även om systemet för finansiering kan tyckas ha krångliga regler. Oklarhet och krångel är dock inte samma sak. Det är inte heller säkert att beskattningsrätt för unionen skulle skapa ett klarare eller mindre krångligt system. EU är ett samarbete av självständiga stater, det är medlemsstaterna som skall finansiera EU, EU skall inte finansiera sig självt.

Det finns mycket att säga om detaljerna i folkpartisternas förslag, men jag avstår. Det räcker för tillfället att säga att EU inte skall ha beskattningsrätt.

Det finns flera som tycker som jag (Paulsen, Schmidt och Wikström har inte ens hela sitt parti med sig): Hans Engnell (oberoende liberal), Johan Ingerö (oberoende höger), Stefan Mårtensson (c), Mathias Sundin (fp), Erik Svansbo (fp), Philip Wendahl (fp). Ingerös inlägg kommenteras av Max Andersson (mp), som gillar det men av någon anledning tycks vara förvånad över att det bland borgerliga debattörer kan finnas kritik mot höjda skatter och ökad byråkrati.

Allemansrätten definierad?

onsdag, mars 30th, 2011

HÄSSELBY onsdagen den 30 mars 2011

Idag damp Utemagasinet nr. 03.2011 ner i mitt brevinkast. Jag tittar mest på de vackra bilderna i den tidningen, men som jurist och politiker kastade jag mig direkt på Gunnar Anderssons krönika i detta nummer, som hade rubriken ”Dags att slakta allemansrätten”.

Andersson ger en ganska korrekt om än kortfattad beskrivning av allemansrättens uppkomst. Det är en vanlig missuppfattning att allemansrätten är ”urgammal” i vårt land och unik för Sverige. I själva verket myntades uttrycket först i mitten av 1900-talet och hur begreppet skall avgränsas är det egentligen ingen som vet. Motsvarigheter finns också i vissa andra länder.

Att ta väg över annans mark har man fått göra länge, alltså att gå över andras fastigheter (bortsett från tomtmark). Att använda redan befintliga skogsvägar kan vara riktigt bra, så att de inte växer igen.

Det var först när begreppet allemansrätt hade kommit till som det började fyllas med ett mer konkret innehåll, som dock aldrig har definierats positivt i lag utan endast genom att man av olika lagar kan läsa ut vad som inte är förbjudet. Utan tydlig legaldefinition av begreppet skrevs 1994 ändå allemansrätten in i 1974 års regeringsform.

De flesta vet nog att allemansrätten tillåter en att tillfälligt campa på annans mark (som inte är tomtmark) och att man inte får göra åverkan på växande träd. Åtminstone så mycket brukar man väl lära sig i skolan. Samtidigt brukar man nog också få veta att man inte får plocka fridlysta blommor, men det är en regel som inte har med allemansrätten att göra.

Rättsläget har i viss mån klargjorts i olika rättsfall. Andersson påpekar i sin krönika att Högsta domstolen i ett rättsfall har uttalat att allemansrätten omfattar kommersiella arrangemang, men han konstaterar också att det måste anses osäkert hur stora möjligheter man har till det. Om man tar ut avgifter för folk som vill åka i pistade skidspår, är det ett brott mot allemansrätten? Saken skall prövas, men avgifterna tas ut och betalas av många. Jag skulle tro att de flesta ser det som en avgift för pistningen, inte för nyttjandet av marken där spåret går.

Allemansrätten tillåter att man plockar bär och svamp på annans mark, men skall verkligen kommersiell plockning anses omfattas av rätten? (I just denna delfråga, se DN, DI och kloka synpunkter från Martin Edgélius (m).)

Den som anordnar ett evenemang i skogen kan hur som helst aldrig spärra av något landområde utan markägarens tillstånd. Markägarens intressen i jordbruket, skogsbruket, naturvården och jakten går alltid före all annan verksamhet.

Sommartid igen

söndag, mars 27th, 2011

HÄSSELBY söndagen den 27 mars 2011

Då var det dags att ställa om alla klockor en timme igen. Helt meningslöst. Jag hoppas att det är för sista gången i år.

De skäl som en gång fanns för att införa sommartid, föreligger inte längre i dagens samhälle. Således är kostnaderna för omställningen av alla klockor två gånger om året en helt onödig utgift av tid, pengar och ork. Den som vill stiga upp tidigare på morgonen må göra det av egen fri vilja och borde inte tvinga resten av samhället att följa exemplet.

Lördagspromenad genom Råcksta

lördag, mars 26th, 2011

HÄSSELBY lördagen den 26 mars 2011

Både som politiker och som vanlig medborgare är jag mycket intresserad av stadsbyggnad och stadens fysiska rum samt av mitt eget närområdes utveckling. Det var därför trevligt att idag följa med nätverket YIMBY på en vandring från Blackeberg genom Råcksta till Vällingby centrum och under tiden diskutera byggplaner och tänkbar framtid med dem.

Förutom jag var även stadsdelsnämndens vice ordförande Leif Larsson (v) med på promenaden och från YIMBY ett antal unga män med delvis olika åsikter men förenade av en uppfattning att Stockholm kan och skall byggas ut. Frågan är för medlemmarna i nätverket inte om, utan hur, för att det skall bli så bra som möjligt ur alla tänkbara aspekter.

Som sagt var alla närvarande nätverksmedlemmar män. Jag frågade några av dem, om det inte brukar följa med några kvinnor också. Av någon anledning är det dock mest män som engagerar sig i dessa frågor, förklarade de, och de spekulerade i att det kanske beror på hur nätverket presenterar sin verksamhet. Detta trots att YIMBY:s synpunkter till exempel kring en trygg utemiljö utan brottslighet ligger väldigt nära Feministiskt initiativs politik, enligt nätverksmedlemmen Tore Kullgren. Jag kan ju konstatera att det är en fråga som även har lyfts av min partiledare Fredrik Reinfeldt, bland annat i den senaste valrörelsen.

En allmän uppfattning bland dem som var med på vandringen var att husen på Björnsonsgatan i Blackeberg ner mot Bergslagsvägen var väldigt fina. Bergslagsvägen fungerar nästan som en barriär mellan Blackeberg och Råcksta; det känns inte helt naturligt att promenera mellan dessa stadsdelar, och samma fenomen finns mellan många andra stadsdelar som delas av stora vägar eller spår. Barriäreffekter av det slaget är något YIMBY vill bygga bort, och det strävar även moderaterna efter i planerna på Stockholm som promenadstaden, tankar som presenterades 2008.

Vi diskuterade mycket kring byggplanerna invid Vattenfalls komplex i Råcksta, som ju Vattenfall snart skall lämna. Där är det tänkt att man skall bygga individuellt utformade radhus på marken kring Råcksta gård medan höghusen skall bevaras till sin exteriör men kunna innehålla en stor mängd olika verksamheter och bostäder. Att ha en sådan blandning är något som kan leda till en levande stad under alla delar av dygnet.

Promenaden fortsatte sedan förbi Råcksta centrum, och på vägen dit kunde det konstateras att några relativt nybyggda hus hade släta grå väggar i gatuplan som tyvärr kan inbjuda till klotter.

Vi stannade också till vid tunnelbanans bangård vid Vällingbydepån, där jag och Leif Larsson båda förespråkade en överdäckning av spårområdet för att knyta ihop bostäder och butiker på ömse sidor. Sedan fortsatte vi i några svängar in till Vällingby centrum, där de församlade kunde jämföra nytt och gammalt.

Det hela avslutades med fika på Vällingehus och ytterligare diskussioner kring byggande, vägar och kollektivtrafik. Allt kan summeras som en mycket trevlig lördagsaktivitet.

Nu blev det ju Juholt

lördag, mars 26th, 2011

HÄSSELBY lördagen den 26 mars 2011

Socialdemokraterna har valt Håkan Juholt till partiledare. Det återstår förstås att se hur han klarar uppdraget. Jag avstår från att kommentera, men kan hänvisa till några andra som har synpunkter. De flesta antar att valet innebär att socialdemokraterna går åt vänster: Göran Pettersson (m) hänvisar precis som jag till doktoranden Daniel Lindén, som gör en intressant jämförelse mellan Juholt och Michael Foot, som var ledare för brittiska Labour på 1980-talet. Eliza Roszkowska Öberg (m) frågar sig hur Juholt ställer sig inför teknikutvecklingen.

Min mor har varit högerkvinna/moderat i hela sitt liv, men brukar framhålla Olof Palmes installationstal från 1969 som lysande rent retoriskt. Det skall bli intressant att höra hur hon värderar Håkan Juholts linjetal från kongressen i jämförelse.

Förbifarten och vidare

torsdag, mars 24th, 2011

HÄSSELBY torsdagen den 24 mars 2011

Igår skrev miljöpartisterna Åsa Romson, Yvonne Blombäck och Emilia Hagberg i Svenska Dagbladet att ”investeringen med Förbifart Stockholm är i gungning” och förutser att frågan blir en viktig valfråga 2014. Som om den inte var det redan 2010, och då vann som bekant vi som förespråkade förbifartens byggande. De vill också låta påskina att ingen del av investeringen blir någon förbättring för kollektivtrafiken. Har de verkligen tänkt att det skall vara förbjudet för SL att köra buss på förbifarten? Mina partivänner borgarråden Sten Nordin och Ulla Hamilton svarar bra idag, när de målar upp en mycket bredare bild av framtidens trafiklösningar i Stockholmsområdet.

Hur ökar man läslusten?

torsdag, mars 24th, 2011

HÄSSELBY torsdagen den 24 mars 2011

Svenska Dagbladet rapporterar att det finns en oro över sjunkande läsförståelse bland barn och unga. Saken skall utredas av en nu tillsatt kommitté.

Läsförståelse är viktigt. Ett gott språk är bland det bästa ett barn kan lära sig.

När jag var liten läste jag mycket böcker, skönlitteratur av många slag. Det var allt från Tvillingdeckarna och Biggles till thrillers och romaner mer skrivna för en vuxen läsekrets. Dessutom läste jag en hel del faktaböcker om historia och andra intressanta ämnen, även utöver det jag hade i läxa från skolan. Vuxna pratade på den tiden om att det fanns en tid i barnens liv som kunde kallas ”slukaråldern”, då barnen läste så mycket att det kunde verka som om de slukade böcker. Jag vet inte om barn gör det på samma sätt numera. Det finns så mycket annat att ägna fritiden åt, flera TV-kanaler, Internet, datorspel och dessutom alla inrutade fritidsaktiviteter som verkar vara många fler för dagens barn än på 1970- och ’80-talen. När skall man då ha tid att läsa?

Skolan har nog en viktig roll att fylla. Bokdiskussioner i skolan kunde vara riktigt trevliga, men det berodde också på vilka böcker som diskuterades och hur läraren skötte diskussionen. I bästa fall fick man goda uppslag till nya böcker att läsa. Jag tror att det kan vara viktigt att barn som gillar samma typer av böcker kan få sitta och diskutera dessa med varandra, ge varandra förslag och recensera böckerna för varandra. Det kan förmodligen också kopplas till skrivuppgifter för eleverna, vilket blir en koppling till en annan viktig aspekt av språket.

Den utsedda kommittén skall inte bara utreda läsandet utan även skrivandet och bokutgivningen genom att man skall gå igenom de offentliga stöd som finns för författare och bokmarknaden. Bokmomsen skall dock inte beröras, trots att den för närvarande är differentierad beroende på bokmedium genom att tryckta böcker har 6 % moms och elektroniska böcker har 25 %. Det får väl bli en fråga för en annan utredning, mer inriktad på mervärdesskattesatser över huvud taget.

Den viktigaste frågan för utredningen måste dock vara hur man får barn att läsa mer och bättre. Där finns nog tyvärr inga enkla svar.

Behöver medmänsklighet en dold agenda?

onsdag, mars 23rd, 2011

HÄSSELBY onsdagen den 23 mars 2011

Dagens Nyheter berättar att sociologen Abdulhadi Khalaf på Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet anser att det finns en dold agenda bakom att ett antal västländer och arabländer nu angriper Gadaffis styrkor i Libyen. Han jämför med att man inte ingriper på samma sätt i andra oroshärdar, till exempel i Jemen. Det kanske finns de som resonerar så som Khalaf tror. Å andra sidan finns det få konflikter, där det är så tydligt vem som människor behöver beskyddas emot som den i Libyen. Gadaffi har terroriserat sitt eget folk i decennier. Det handlar om att ta ansvar, som europaparlamentariker Gunnar Hökmark skriver. Jag tycker för min del att Sveriges flygvapen borde delta med Gripen i FN-operationen, och där delar jag visst uppfattning med många människor, bland andra Staffan Danielsson (c), Stefan J. Eriksson (m), Jan-Inge ”Jinge” Flücht (v), Göran Pettersson (m) och en majoritet av svenska folket. Samtidigt är exempelvis Mattias Lundbäck (m) mer tveksam.

Fler bostäder

tisdag, mars 22nd, 2011

HÄSSELBY tisdagen den 22 mars 2011

Idag tog stadsdelsnämnden beslut om att som svar på en remiss från Stadsbyggnadsnämnden tillstyrka byggandet av flerfamiljshus på en del av fastigheten Hässelby Villastad 28:1 invid Blomsterkungsvägen, Grantoppsgränd och Växthusvägen. Det har varit mycket motstånd mot att bygga dessa hus från de nära kringboende, men det behöver byggas mer bostäder i hela Stockholm. Detta är bara en liten del i allt som måste byggas. Planen är möjligen inte optimal, men med rätt förutsättningar kommer det ändå att kunna bli bra. Det kommer fortfarande att finnas grönområden runt omkring, det finns kollektivtrafik och infrastruktur invid platsen och denna kommer att byggas ut. Bostäderna kommer förhoppningsvis att kunna upplåtas med bostadsrätt eller säljas med äganderätt, något som i så fall skulle utjämna den sneda fördelning av upplåtelseformer som finns i flerfamiljshus i Hässelby-Vällingby stadsdelsområde som helhet, bland vilka ca 87 % av bostäderna är hyresrätter.

Västerorts infrastruktur förbättras

tisdag, mars 22nd, 2011

HÄSSELBY tisdagen den 22 mars 2011

I veckans nummer av Lokaltidningen Mitt i Västerort får vi bekräftat det många av oss nog har anat, att västerort har de värsta eftermiddagsköerna i hela staden och att den värsta trafikinfarkten finns vid Brommaplan. Det är därför bra att veta, att vi snart kommer att få andra möjligheter till kommunikation till och från Hässelby. När förbifarten byggs, kommer man inte längre att behöva ta vägen över Brommaplan när man skall söderut från sta’n. Växthusvägen kommer så småningom att förlängas och trafikplats Hjulsta kommer att få ett helt nytt utseende, en speciell utformning som också kommenteras av Birgitta Holm och på stadens hemsida.