Arkiv för januari, 2011

Demokrati och nyliberalism

söndag, januari 30th, 2011

HÄSSELBY söndagen den 30 januari 2011

Åsa Linderborg skriver i Aftonbladet om revolterna i Mellanöstern och hyllar strävan efter demokrati. Hon har rätt i att utvecklingen, även om vi ännu inte har sett vad den kommer att landa i, känns mycket hoppfull. Demokrati i arabstaterna kommer att leda till länder med framtidshopp som kan vara goda samarbetsparner till Europa i handel och kulturellt utbyte.

Däremot drar hon konstiga slutsatser, när hon skriver att ”den arabiska revolutionen är en rysare för alla som nyligen myste över den nyliberala världsordningen”. Vilken nyliberala världsordning? I Arabien har det ju inte rått demokrati eller marknadsekonomi, så dessa länder har inte varit en del av den liberala demokratins sfär. Jag undrar vad Linderborg menar. Vad lägger hon i ordet liberalism? Har hon glömt att det var liberalismens krafter som starkast drev kraven på demokrati och allmän och lika rösträtt i Europa för hundra år sedan? Den svenska rösträttsrörelsen från 1800-talets slut utvecklades till det nuvarande Folkpartiet liberalberna. Det borde en historiker veta.

Och att många i Sverige inte kände till att Tunisien hade en diktator vid namn Ben Ali är väl snarast massmedias fel. Jag förundras ofta över den selektiva utrikesbevakning som svenska massmedia ägnar sig åt.

Kampanj mot brottslighet

tisdag, januari 25th, 2011

HÄSSELBY tisdagen den 25 januari 2011

Brottslighet skall alltid motarbetas, men viss brottslighet är nog ändå värre än annan. Många brott utförs av främlingar, folk som brottsoffret inte har någon aning om vilka de är. Andra brott utförs av folk som man kanske känner eller känner till, och det känns nog värre. Allra värst måste dock vara att drabbas av brott som begås av nära familjemedlemmar, människor man borde kunna lita på.

Ett initiativ mot vissa former av våldsbrott inom familjer drivs av föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime. För att stödja kampen, kan man skaffa Pela-och-Fadime-bandet, ett silverfärgat band att sätta på rockslaget. Hur du beställer bandet framgår om du klickar här.

Opinionslägets påverkan

söndag, januari 23rd, 2011

HÄSSELBY söndagen den 23 januari 2011

Opinionsmätningar avseende partisympatier är alltid intressant att läsa för den som är politiskt intresserad, den senaste från SIFO refereras i Svenska Dagbladet idag, men någon större betydelse har de egentligen inte. Man kan bli glad eller ledsen av resultatet som visas, men egentligen spelar det ingen roll så länge det inte är val.

En opinionsmätning påverkas inte bara av de tillfrågade personernas åsikter utan också av olika mätfel. Det är väl känt bland statistiker. Man försöker välja ut en representativ grupp av befolkningen, men det är inte alla som svarar när man försöker höra av sig till dem för att fråga och det är inte säkert att alla svarar på det sätt de faktiskt skulle rösta om det på riktigt vore val den dag de tillfrågas. Birgitta Holm skriver på sin blogg att det är först på valdagen 2014 som siffrorna har betydelse. Så är det förvisso, om det inte blir extraval innan dess.

Regeringens partier har som bekant inte majoritet i riksdagens kammare. Många opinionsundersökningar som har presenterats på sista tiden, visar emellertid på att regeringen skulle få majoritet om det vore val idag. Fredrik Reinfeldt skulle därför, i en viktig fråga, kunna ställa kabinettsfråga och om regeringen inte får stöd för sitt förslag i riksdagen så avgår den i så fall. Först utlyser man dock ett extraval. I det valet skulle alltså alliansens partier kunna återta majoriteten i riksdagen, om vi klarar valrörelsen bra.

Surrogatmödraskap

lördag, januari 22nd, 2011

HÄSSELBY lördagen den 22 januari 2011

Då och då läser eller hör man i massmedia om de problem som de personer råkar ut för, som väljer att skaffa barn med hjälp av en surrogatmor. Nu senast skriver Sveriges Television att [s]ocialtjänsten famlar i blindo. De barn som är födda av en surrogatmor kan inte få den tilltänkta modern som vårdnadshavare, eftersom svensk lag stadgar att det alltid är den kvinna som har fött ett barn som blir barnets mor (och således automatiskt blir vårdnadshavare från födelsen). Den svenska lagstiftaren har på detta sätt för flera år sedan tagit ställning till att surrogatmödraskap inte skall tillåtas i Sverige.

De som väljer att skaffa barn med hjälp av surrogatmor försätter sig tyvärr själva i denna knepiga situation. De borde vara medvetna om saken redan innan de genomgår det hela. Eftersom surrogatmödraskap inte tillåts i Sverige, åker de utomlands för att genomföra det de vill göra. Det borde innebära att de har tagit reda på varför de inte kan anlita en surrogatmor i Sverige och vad detta kommer att innebära rättsligt för deras möjligheter att bli legala föräldrar för barnet. Konstigt nog verkar de dock själva ofta inte ha detta klart för sig (så framstår det i alla fall i medias rapportering). Eftersom surrogatmodern finns utomlands, är det i praktiken ofta svårt att överföra vårdnaden till den tilltänkta modern här i Sverige. Enligt nuvarande svenska regler måste den tilltänkta mamman formellt adoptera barnet för att bli barnets legala mor. Detta gäller även om hon i vissa fall är biologisk mor genom att ägget som befruktades var hennes.

Nuvarande svenska lag om detta har funnits sedan flera år. Förhållandet är alltså ingen nyhet för den som är insatt i frågan.

Det har diskuterats att reglerna skall ändras så att surrogatmödraskap skall tillåtas i Sverige. Bland annat har de moderata riksdagsledamöterna Olof Lavesson och Maria Abrahamsson motionerat i frågan.

Om man tillåter avtal av detta slag i Sverige, bör även utomlands ingångna avtal av samma slag kunna godtas i Sverige och frågan om vårdnad om dessa barn kan lösas på det sätt som de tilltänkta föräldrarna vill. Jag tycker att det vore en bra utveckling. Ännu är vi dock inte där. Genom att ändra lagen kan man tyvärr inte påverka de fall som nu beskrivs i massmedia, det hinns inte med eftersom de är aktuella idag. Som med all annan lagstiftning, måste man bilda opinion och få majoritet för ett förslag till ändrad lag och även därefter kommer det att ta en tid innan lagen kan ändras på detta område. Tills dess kan man bara rekommendera intresserade personer att i förväg ta reda på vad som gäller så att de inte försätter sig själva i en svår situation avseende vårdnaden om barn. Det är ingen betjänt av, allra minst barnen.

Betydelsen av en underskrift

fredag, januari 21st, 2011

HÄSSELBY fredagen den 21 januari 2011

Enligt förvaltningsprocesslagen (1971:291) krävs det att den som vill överklaga en myndighets beslut till förvaltningsrätten själv skall skriva under överklagandet, alternativt att ett befullmäktigat ombud skriver under. På det viset är det tänkt, att det skall vara säkert att det är rätt person som lämnar in överklagandet.

Nyligen presenterades ett förslag till ändringar i bland annat förvaltningsprocesslagen, En mer ändamålsenlig förvaltningsprocess (Ds 2010:17). Bland annat kommer kravet på egenhändig underskrift av överklagande att tas bort ur lagen. Innebär då detta att vem som helst, inte bara den som är berörd, kommer att kunna överklaga ett myndighetsbeslut i framtiden? Nej, det gör det inte.

En underskrift har en viktig juridisk betydelse och i många fall behövs underskriften för att intyga olika rättsliga dokument. Tanken med att ett överklagande skall skrivas under har förstås varit att det bara skall vara den berörda personen, den som får överklaga ett myndighetsbeslut, som skall kunna överklaga detsamma. En underskrift på papper är dock ett trubbigt instrument för att kontrollera detta. Domstolarna kan förvisso konstatera om ett överklagande är underskrivet eller inte, men de har normalt inga sparade dokument med samma persons underskrift som de kan jämföra underskriften med för att kontrollera att det är rätt person som har skrivit under. Även om de skulle ha det, så är underskrifter ofta svåra att jämföra med säkerhet, åtminstone för den som inte är tränad i handskriftsanalys.

Nu för tiden skickas många handlingar elektroniskt med e-post eller fax i stället för med vanligt brev. Sådan distribution går snabbare och enklare, men ger ingen möjlighet att egenhändigt skriva under dokumentet eftersom underskriften aldrig kommer att komma fram i original till mottagaren. Det kan finnas skäl att möjliggöra för allmänheten att använda dessa smidiga former för meddelandeöverföring även avseende överklaganden av myndigheters beslut. I de allmänna domstolarna (tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen) har man redan tidigare lättat på kraven på underskrifter. Det finns skäl att göra samma sak i förvaltningsdomstolarna (förvaltningsrätter, kammarrätter, Högsta förvaltningsdomstolen). Samtidigt kommer domstolen även framöver att kunna kräva in en bekräftelse från klaganden, om domstolen anser att det behövs för att det skall kunna garanteras att det är rätt person som har lämnat in överklagandet. Reformen innebär därför faktiskt inte att vem som helst skulle kunna lämna in ett överklagande i någon annans namn, även om man först skulle kunna tro det.

Vem skall styra i Örebro?

onsdag, januari 19th, 2011

HÄSSELBY onsdagen den 19 januari 2011

Det hade sagts att det skulle komma besked idag, men det är fortfarande inte klart om det blir omval i kommunvalet i Örebro, rapporterar Nerikes Allehanda. Valet hölls som bekant i september, men fortfarande kan inte Valprövningsnämnden bestämma sig för hur de skall bedöma de formella oegentligheter som påstås ha ägt rum i samband med valet där. Att det kan förekomma fel i ett val är en demokratisk brist, men att den myndighet som skall ta ställning till hur man skall bedöma felen fortfarande inte kan bestämma sig när det har gått fyra månader efter valet känns något frustrerande. Det är förvisso föredömligt att nämnden gör ett ordentligt jobb och inte hastar fram ett beslut, det finns ingen anledning att inte låta arbetet ta den tid som behövs, men under tiden går det politiska arbetet på sparlåga i Örebro.

Tills vidare har samtliga partier i Örebro kommunfullmäktige utom Sverigedemokraterna enats om att samregera kommunen. Det är ju bra att den löpande driften kan skötas, men samtidigt skulle man behöva veta vilken politisk riktning man skall sätta kurs mot. En ideologilös politik kan inte vara bra i längden.

Statsbesök från Estland

onsdag, januari 19th, 2011

HÄSSELBY onsdagen den 19 januari

Estlands president Toomas Hendrik Ilves är på besök i Sverige. Det är ett så kallat statsbesök, eftersom det är ett formellt besök i hans egenskap av statschef och han träffar Sveriges statschef, kungen.

Ilves kommer även till Stockholms stadshus under sitt besök i Sverige och bjuds på en ståtlig lunch idag. Som kommunfullmäktig var jag inbjuden till lunchen och hade fått ta med mig min fru, men av personliga skäl tackade jag inte ja till att medverka. Det hade annars varit trevligt.

Äganderätten i Sverige

söndag, januari 16th, 2011

HÄSSELBY söndagen den 16 januari 2011

Dick Erixon uppmärksammar oss på den diskussion som fanns i Sverige under 1900-talet beträffande äganderätten och hur socialdemokraterna såg till att med rättsfilosofiska argument inte avskaffa, men väl urholka det egendomsskydd som äganderätten skall innebära. När jag läste juridik berördes frågan något ur rättslig synvinkel, men den politiska bakgrunden är väl värd att känna till.

Tankarna från Uppsalaskolan har blivit ett så allmänt idégods i svensk debatt att jag till och med har stött på aktiva moderater som inte har förstått den principiella vikten av att slå vakt om och stärka äganderätt och arvsrätt och sträva efter ett lägre skattetryck. Det måste ses som en viktig politisk uppgift att arbeta för att slå vakt om den enskildes rätt till sina egna saker.

Demokrati för Tunisien…?

söndag, januari 16th, 2011

HÄSSELBY lördagen den 15 januari 2011

Tunisiens mångårige president Zine El Abidine Ben Ali har flytt landet. För närvarande tycks maktvakuumet ha lett till anarki och kaos på landets gator, men det är förhoppningsvis ett övergående tillstånd. Vi får hoppas att situationen i förlängningen leder till en demokratisering av Tunisien.

Sänkta skatter

söndag, januari 9th, 2011

HÄSSELBY söndagen den 9 januari 2011

Statsminister Reinfeldt meddelar att det kan finnas utrymme för ytterligare sänkta skatter snart. Vad bra! Statens finanser är goda, så staten behöver inte ta in lika mycket pengar som tidigare. Medborgarna får mer pengar över och således en bättre hushållsekonomi så att de kan spara, investera eller göra nödvändiga inköp. Alla vinner, ingen förlorar. Bortsett möjligen från dem som tycker att ”det är häftigt att betala skatt”.