Styrande majoriteter i kommunerna

I svenska kommuner finns det ingen regering på samma sätt som det finns på riksplanet. Ibland säger man att kommunstyrelsen är ”kommunens regering”, mest för att på ett lätt sätt förklara dess roll, men det är inte helt sant.

I stället för regering så har en kommun i regel en styrande majoritet. Det är ett antal partier som har slutit sig samman för att de tillsammans kan räkna ihop en majoritet i kommunfullmäktige (i några kommuner kan det vara ett enskilt parti som har egen majoritet). Dessa gör sedan upp om den politiska inriktningen i kommunen, utarbetar kommunens budgetförslag och tillsätter nämndordförande. Övriga partier blir då opposition. I några kommuner lyckas man inte bilda majoritet för något styre och då styr ett eller flera partier som minoritetsstyre för att de har relativ majoritet.

I kommunstyrelsen sitter företrädare för alla partier som företräds i kommunfullmäktige bortsett från dem som är riktigt små. Så är det ju inte i regeringen. Av de heltidsarvoderade politikerna så sitter ofta kommunalråd i kommunstyrelser i kommuner runt om i landet (styrelsens ordförande brukar vara den styrande majoritetens främsta kommunalråd) men det sitter dessutom en stor andel fritidspolitiker där. Likaså delar styrande majoritet och opposition på platserna i olika nämnder och kommunala bolagsstyrelser.

Här i Stockholm stod det klart redan på valnatten att det blev majoritet för alliansen, M+C+Fp+Kd. I andra kommuner är majoritetsförhållandena mer osäkra, med lokala partier eller ytterlighetspartier som tungan på vågen mellan borgerliga och rödgröna. I vissa kommuner har det funnits en styrande koalition som inte består av partier som traditionellt samarbetar, och där kan det vara oklart om koalitionen kommer att bestå. I några kommuner har ett lokalt dominerande parti (oftast S, i några fall M) antingen vunnit eller förlorat egen majoritet i fullmäktige, varvid det är intressant att se vilka mindre partier som eventuellt vill samarbeta med det stora partiet.

I Stockholm inleds kommunfullmäktiges mandatperiod den 15 oktober i stället för den 1 november, som gäller i andra kommuner. Stockholm är exceptionellt i det avseendet. I andra kommuner finns det alltså fortfarande tid för förhandlingar. I många kommuner är det därför ännu inte klart vilka partier som kommer att bilda den styrande majoriteten för den nya mandatperioden efter valet som vi hade i september. Jag väntar med spänning på resultatet.

Kommentera