Elias Granqvist (m)

Skön valfilm

När man är ute och möter folk i valrörelsen, är det vissa frågor som kommer igen. En av dem är vad man skall göra åt nedskräpning i staden. Även om vi jobbar emot nedskräpning och klotter, är det inte tillräckligt enligt många. Jag håller med, ofta är det skräpigt på gator och torg.

Detta är förstås en situation som vi alla, var och en måste ta ansvar för. Släng inte skräp på marken! Annars kan det gå som för dem som togs på bar gärning på Södermalm, läs mer på miljö- och trafikborgarrådet Ulla Hamlitions blogg. På många platser finns det ju rent av offentliga papperskorgar inom synhåll. Vad är egentligen skälet till att man tycker att någon annan skall ta ansvar för ens eget skräp?

Jag var och förtidsröstade idag. Det är bra, då har man klarat av det. Jag röstade förstås på Moderata samlingspartiet och mig själv.

Förtidsrösta kan man göra var som helst i landet, man behöver inte göra det där man bor. Vad man behöver, är sitt röstkort och en giltig identitetshandling, såsom körkort, pass eller nationellt id-kort.

Om man förtidsröstar i någon annan kommun än den där man bor, kanske inte valsedlarna från hemkommunen finns på plats. Då kan man inte personrösta, men man kan alltid använda de valsedlar som finns lokalt. Det viktiga är att partibeteckningen är den rätta, då blir rösten en partiröst.

Idag vill jag bara helt kort rekommendera Moderata ungdomsförbundets webb-TV Sverige jobbar, http://www.muf.se/sverigejobbar?id=45&pv=1. MUF propagerar för moderaterna med ungdomlig entusiasm.

I Sverige duggar opinionsundersökningarna tätt när vårt val närmar sig. Lite senare i höst är det val i USA. President väljs vart fjärde år, och det gjordes senast för två år sedan, men till kongressen väljer man varannat år. I ”mellanvalen” mellan presidentvalen, som det i år, är det vanligt att amerikaner röstar på det parti som inte för närvarande innehar presidentposten. Enligt en Gallup-undersökning är det för närvarande ovanligt stort försprång för oppositionen i USA. Valet i november kan bli intressant.

En kompis påpekade att moderaterna inte alls har lika många vänner/anhängare på Facebook som vissa andra partier, däribland partier som inte är representerade i riksdagen. Vill du vara med och förbättra partiets siffror i den statistiken och har ett konto på Facebook, gå till Nya Moderaterna och klicka på gilla/like.

I och för sig finns det mängder med moderata sidor på Facebook, både för lokala föreningar, för olika nätverk och för enskilda kandidater. Det bidrar nog till att många inte tycker att det är nödvändigt att därutöver också vara med i den ”allmänna” moderata gruppen där.

Migrationsminister Tobias Billström besökte oss och talade med väljare på Hässelby torg i fredags. Om du inte hade möjlighet att komma, kan du läsa hans artikel Arbetslinje grund för integration, som publiceras i Sydsvenskan idag. Genom att komma ut i arbetslivet får man ett socialt kontaktnät och en självsäkerhet och stolthet på ett sätt som nog inget annat kan skapa. Visst är det så, man brukar aldrig känna sig så lycklig som när man har lyckats genomföra något svårt på jobbet.

Ibland när man kommer hem på fredagkvällen är man lite extra trött och lättretlig. Det hände mig idag, när jag åkte hem och tyckte att jag hade anledning att tuta på ett par cyklister som körde rakt ut på en cykelöverfart framför bilen som låg framför mig, så att den bilen bromsade så pass oväntat att även jag var tvungen att bromsa hastigt. Kanske borde jag ha låtit bli att tuta, för det var ändå ingen större risk för att det skulle ha hänt någon olycka.

Ett problem i sammanhanget är att reglerna kring cykelöverfarter inte är helt glasklara. För fotgängare på övergångsställen har bilister alltid väjningsplikt, men detsamma gäller inte för cyklister på cykelöverfarter. För cyklister är huvudregeln att de har väjningsplikt när de skall korsa en gata på en cykelöverfart, enligt 3 kap. 21 § trafikförordningen (1998:1276), men när man som bilist lämnar en cirkulationsplats eller just har svängt i en vägkorsning, skall man enligt 3 kap. 61 § samma förordning lämna cyklande som är ute på eller just skall färdas ut på en obevakad cykelöverfart ”tillfälle att passera”. Vad betyder det? Jo, att cyklister är tvungna att stanna och ge bilisterna fri väg men bilisterna skall i vissa sammanhang samtidigt vara så vänliga att ge cyklisterna möjlighet att köra.

Hur vet man att en cykel ”just skall färdas ut” på cykelöverfarten? Det får vara en bedömning i varje enskilt fall, förstås. Om cyklisten har stannat, kan man nog anta att cyklisten inte ”just skall färdas ut” utan väntar på att bilen skall köra förbi, men bilisten har samtidigt ändå skyldighet enligt andra regler att iaktta försiktighet.

Övergångsställen och cykelöverfarter ligger ofta parallellt invid varandra och det är nog inte alla som har klart för sig att det gäller olika regler för dem. Om cyklisten hoppar av sin cykel och leder den över övergångsstället, så har varje bilist skyldighet att stanna, men om cyklisten väljer att sitta kvar på cykeln och rulla över på cykelöverfarten är det däremot ofta cyklisten som skall stanna för bilisten. Cyklar är fordon, så det gäller andra regler för dem jämfört med när man går.

Det viktigaste när man färdas i trafiken är dock att man tar hänsyn. Det framställs i portalregeln i 2 kap. 1 § trafikförordningen: ”För att undvika trafikolyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna.” Det skall jag påminna mig själv om ibland, tror jag. Det spelar ingen roll om man har rätt, om olyckan är framme.

Det är roligt och intressant att gå ut i valrörelsen och möta väljare. Ofta kan man också hjälpa dem med information eller förklara hur den moderata politiken egentligen hänger ihop, om de har råkat missuppfatta något.

En synpunkt jag ofta har mött, är att privatiserad sjukvård antas komma att leda till att patienterna får betala hela vården själva. Så är det ju inte. Vården i sig finansieras fortfarande över skatten på samma sätt som tidigare. Att sjukhuset eller vårdcentralen som bedriver vården inte ägs av landstinget ändrar inte detta.

Genom vårdvalet har man möjlighet att välja den vårdcentral eller läkare som man själv vill ha och känner förtroende för. Genom att det finns olika ägare för olika vårdgivare, kan nya idéer snabbt komma in i sjukvården, i stället för som förr, när allt skulle bedrivas av landstinget och inga nya idéer kunde prövas utan att först ha manglats igenom en gigantisk byråkrati.

Vården har inte varit så bra i socialdemokraternas Sverige som somliga kanske tror. Läs gärna Per Gudmundsons betraktelse på Svenska Dagbladets ledarsida idag. Med ett fortsatt borgerligt styre kan vården dock utvecklas i en fortsatt positiv riktning.